När får man behandla personuppgifter utan samtycke från de registrerade personerna?

Fråga:

När får man behandla personuppgifter utan samtycke från de registrerade personerna?

Svar:

Det är tillåtet att behandla personuppgifter utan samtycke bland annat om behandlingen är nödvändig för att

  • kunna fullgöra ett avtal med den registrerade personen,
  • den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet,
  • en arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras,
  • en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning ska kunna utföras, eller
  • efter en intresseavvägning om den personuppgiftsansvarige har ett berättigat intresse av att behandla personuppgifterna och detta intresse väger tyngre än den registrerade personens intresse av skydd för sin personliga integritet.

Tänk på att det finns ytterligare bestämmelser som reglerar när det är tillåtet att behandla vissa typer av uppgifter. Detta gäller bland annat vid behandling av känsliga personuppgifter om till exempel hälsa och sjukdom, religion, politisk uppfattning, med mera.

Vissa stora, centrala myndigheters register regleras av särskilda registerförfattningar. Dessa så kallade statsmaktsregister har beslutats av riksdag eller regering. I de särskilda registerlagarna finns ofta detaljerade bestämmelser om hur personuppgifter får behandlas för myndighetens verksamhet. Det är vanligt att man uttömmande räknar upp till vilka andra myndigheter och för vilka syften uppgifter från registret får lämnas ut. Läs mer statsmaktsregister på följande sida:

Vad är ett statsmaktsregister?

Någon regel om krav på samtycke finns inte vid behandling av personuppgifter i ostrukturerat material. Samtycke kan dock ändå vara nödvändigt för att undvika att kränka en person till exempel vid publicering av personuppgifter på Internet. Se vidare Frågor och svar om Ändringar i personuppgiftslagen.