Vad menas med rättelse, blockering och utplåning?

Fråga:

Vad menas med rättelse, blockering och utplåning?

Svar:

Det står inte i personuppgiftslagen vilken metod för korrigering man ska använda i olika situationer. Däremot anges vad som menas med olika metoder, se nedan. Det är i princip upp till den personuppgiftsansvarige att välja vilken metod som är lämpligast. Annan lagstiftning eller sakens natur kan däremot medföra att vissa metoder inte kan användas. Om exempelvis känsliga uppgifter behandlats trots att det varit förbjudet är det knappast aktuellt att rätta uppgifterna, då måste de utplånas.

Rättelse

Den ursprungliga felaktiga eller ofullständiga uppgiften ersätts av uppgift om de rätta förhållandena eller att uppgifterna annars kompletteras.

Blockering

Uppgifterna ska märkas upp med information om att de är spärrade och anledningen till varför. Uppgifterna ska därefter inte lämnas ut till tredje man, med undantag för stöd i andra kapitlet tryckfrihetsförordningen om allmänna handlingars offentlighet.

Utplåning

Personuppgifterna förstörs så att de inte kan återskapas. I arkivsammanhang kallas det här för gallring. Utplåning kan exempelvis användas när känsliga uppgifter har behandlats trots att det varit förbjudet.