Intresseavvägning

enligt personuppgiftslagen

En huvudregel i personuppgiftslagen är att personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke. Det finns dock en rad undantag från regeln, ett finns i 10 § punkten f. Där står det att man kan få behandla personuppgifter utan den registrerades samtycke om den personuppgiftsansvariges intresse av behandlingen väger tyngre än den registrerades intresse av integritetsskydd. Målsättningen med en intresseavvägning är att finna en balans mellan ett behov av att behandla personuppgifter och den enskildes anspråk på integritet.

På den här sidan får du vägledning om några situationer där det kan vara aktuellt att göra en sådan intresseavvägning.

Bakgrund
När tillämpas personuppgiftslagen?
Tillåten behandling
Marknadsföring och direktreklam
Arbetslivet
Internetpublicering

Bakgrund

Det grundläggande skyddet för den personliga integriteten när uppgifter om enskilda registreras finns i regeringsformen, 2 kapitlet 3 § andra stycket. Där sägs att varje medborgare – i den utsträckning som närmare anges i lag – ska skyddas mot att hennes personliga integritet kränks genom att uppgifter om henne behandlas med hjälp av automatisk databehandling. Den lag som åsyftas är i första hand personuppgiftslagen.

Den personuppgiftsansvarige ansvarar självständigt för att personuppgifter behandlas enligt lagen. Detta gäller även om någon annan, till exempel en servicebyrå, har fått till uppgift att utföra själva behandlingen. Datainspektionen är tillsynsmyndighet och övervakar hur bestämmelserna tillämpas.

Enligt en huvudregel i personuppgiftslagen får personuppgifter behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke. Det finns dock flera undantag från den regeln, se vidare När tillämpas personuppgiftslagen? längre ner. Till exempel kan du få behandla personuppgifter utan samtycke om ditt intresse av att göra behandlingen väger tyngre än den registrerades intresse av integritetsskydd. Här handlar det om en avvägning där man bör ta hänsyn till att olika personer har olika syn på integritet.

De flesta av oss är överens om att vissa typer av personuppgifter är integritetskänsliga, exempelvis uppgifter om hälsa och sexualliv. Ibland kan en person uppleva behandling av personuppgifter som ett integritetsintrång för att informationen som behandlas är mycket detaljerad. Vissa upplever nästan all registrering som kränkande, andra är mindre känsliga. Målsättningen med en intresseavvägning är att finna en balans mellan ett behov av att behandla personuppgifter och den enskildes anspråk på integritet.

Definitioner

Så här definieras några nyckelbegrepp i personuppgiftslagen:

Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan knytas till en fysisk person som är i livet. Också bild- och ljuduppgifter om en identifierbar fysisk person räknas som personuppgifter, även om inga namn nämns. Krypterade uppgifter och olika slag av elektroniska identiteter är också personuppgifter om de direkt eller indirekt kan kopplas till fysiska personer.

Känsliga personuppgifter är uppgifter som avslöjar etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa eller sexualliv.

Behandling av personuppgifter är varje åtgärd eller serie av åtgärder som någon vidtar med personuppgifter, vare sig det görs på automatisk väg eller inte, till exempel

  • samla in
  • registrera
  • lagra
  • bearbeta eller ändra
  • lämna ut genom att sända, sprida eller på annat sätt tillhandahålla uppgifter
  • sammanställa eller samköra.

Personuppgiftsbiträde är den som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning, till exempel en servicebyrå.

Den registrerade är den som en personuppgift avser.

Samtycke är varje slag av otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade godtar att personuppgifter som rör honom eller henne behandlas. Samtycket ska vara

  • individuellt
  • frivilligt
  • särskilt
  • otvetydigt
  • informerat, det vill säga samtycket lämnas efter att information om behandlingen har lämnats (informerat samtycke).

Tredjeland är en stat som inte ingår i Europeiska unionen (EU) eller är ansluten till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

När tillämpas personuppgiftslagen?

Personuppgiftslagen tillämpas på all behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad. Också manuell behandling av personuppgifter omfattas av lagen om uppgifterna är strukturerade (eller ska struktureras) enligt något slags system som gör det möjligt att på ett kvalificerat sätt söka bland uppgifterna. Dock finns en rad undantag från hela lagen eller vissa bestämmelser i den. Personuppgiftslagen gäller inte

  • om det skulle strida mot tryck- eller yttrandefriheten, till exempel för webbplatser som har utgivningsbevis och ansvarig utgivare.
  • när uppgifter behandlas för journalistiska ändamål eller konstnärligt och litterärt skapande
  • när uppgifter behandlas uteslutande för privata ändamål.

Om det i en annan lag eller förordning (till exempel en registerlag) finns bestämmelser som avviker från personuppgiftslagen, är det de bestämmelserna som gäller.

Strukturerat eller ostrukturerat material?

Strukturerat material är dataregister, databaser, ärendehanteringssystem och andra system där man enkelt kan söka och sammanställa personuppgifter. Alla regler i personuppgiftslagen gäller när personuppgifter behandlas i sådana system (bortsett från undantagen som nämndes i förra stycket).

Exempel på ostrukturerat material är löpande text i ordbehandlingsprogram och på Internet, ljud- och bildupptagningar och e-post. Som ostrukturerat material räknas också enkla strukturer som klasslistor och listor över anställda, om inte materialet ingår i eller ska infogas i ett strukturerat system.

Hanteringsreglerna i personuppgiftslagen gäller inte för ostrukturerat material. Meningen med den regeln är att förenkla vardaglig hantering av personuppgifter som inte medför integritetsrisker. Det innebär att ostrukturerad behandling i princip får utföras fritt och utan samtycke så länge man inte kränker den som uppgifterna gäller.

Kränkande behandling är alltså fortfarande otillåten. Vad som är kränkande får avgöras i varje enskilt fall. Man måste göra en samlad bedömning av hur känsliga uppgifterna är, i vilket sammanhang de förekommer, för vilket syfte de behandlas, vilken spridning de har fått eller riskerar att få samt vad behandlingen kan leda till. Den registrerades intresse av en fredad, privat sfär måste vägas mot andra motstående intressen.

Läs mer om hanteringsreglerna och skillnaderna mellan strukturerat och ostrukturerat material

Den här sidan handlar om situationer när hanteringsreglerna ska tillämpas.

Tillåten behandling?

I personuppgiftslagen finns grundläggande krav som gäller när man ska behandla personuppgifter. Där anges bland annat att personuppgifter endast får samlas in för ändamål som är särskilda, uttryckligt angivna och berättigade. Uppgifterna får därefter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det som de ursprungligen samlades in för. Den personuppgiftsansvarige får inte heller behandla fler personuppgifter än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet och ska också se till att uppgifterna är riktiga och relevanta.

Huvudregeln i personuppgiftslagen är att det är tillåtet att behandla personuppgifter endast om den registrerade har lämnat sitt samtycke. Härifrån finns det omfattande undantag i 10 §. För att få behandla personuppgifter utan samtycke krävs att behandlingen är nödvändig för att uppfylla vissa syften som nämns i personuppgiftslagen, som att uppfylla ett avtal eller en rättslig skyldighet eller för att skydda vitala intressen.

Behandling efter en intresseavvägning

I 10 § punkten f i personuppgiftslagen anges att personuppgifter får behandlas utan den registrerades samtycke om behandlingen är nödvändig för att ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige – om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten. Detsamma gäller om behandlingen är nödvändig för att tillgodose ett berättigat intresse hos en tredje man som personuppgifterna ska lämnas ut till.

Bestämmelsen är en slags generalklausul. Den innebär i praktiken att personuppgifter kan få behandlas utan den registrerades samtycke även i andra situationer än de som räknas upp i tidigare punkter i 10 §. Bestämmelsen omfattar också den situationen att en personuppgiftsansvarig som inte har ett eget tungt vägande intresse av behandlingen får lämna ut personuppgifter till någon annan (tredje man) som har ett sådant berättigat intresse.

En intresseavvägning enligt 10 § punkten f kan således tillåta att man behandlar personuppgifter utan den registrerades samtycke. Om behandlingen ska omfatta brottsuppgifter, personnummer eller känsliga personuppgifter måste behandlingen dock vara tillåten även enligt bestämmelserna i 13–22 §§. Andra än myndigheter får i princip inte behandla brottsuppgifter. Utan samtycke får personnummer endast behandlas om det är klart motiverat med hänsyn till något beaktansvärt skäl. Ska personuppgifter föras över till ett land utanför EU eller EES måste behandlingen dessutom vara tillåten enligt bestämmelserna i 33 §.

Känsliga personuppgifter får aldrig behandlas enbart med stöd av en intresseavvägning.

Rätten att motsätta sig behandling av personuppgifter

En behandling av personuppgifter enligt 10 § punkten f får bara avse uppgifter om registrerade vars intresse av att ha sina personuppgifter i fred inte väger lika tungt som den personuppgiftsansvariges intresse av att använda uppgifterna. Om en registrerad meddelar den personuppgiftsansvarige att hon inte vill att behandlingen ska utföras är det en omständighet som ska beaktas vid intresseavvägningen.

Om en registrerad uttryckligen säger nej till att uppgifter om henne behandlas och invändningen får anses vara sakligt motiverad, bör den personuppgiftsansvariges intresse av att behandla uppgifterna endast i undantagsfall anses väga över. Om det i sådana fall inte längre finns förutsättningar för att behandla personuppgifter efter en intresseavvägning – och behandlingen inte är tillåten enligt någon annan punkt i 10 § personuppgiftslagen – måste de behandlade uppgifterna utplånas eller avidentifieras eftersom även lagring av personuppgifter är en typ av behandling.

Marknadsföring och direktreklam

Personuppgifter får behandlas för ändamål som rör marknadsföring och direktreklam efter en intresseavvägning mellan till exempel ett företags kommersiella intressen av att använda personuppgifter för direktmarknadsföring och de registrerades intresse av att få ha sina personuppgifter i fred. Personuppgiftsbehandlingen ska vara nödvändig för marknadsföringen och ändamålet måste bedömas röra ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige. Detta intresse måste väga tyngre än de registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten.

Om den registrerade motsätter sig behandlingen

Enligt 11 § personuppgiftslagen får personuppgifter inte behandlas för ändamål som rör direkt marknadsföring om den registrerade skriftligen har anmält hos den personuppgiftsansvarige att hon motsätter sig sådan behandling. All slags marknadsföring, både i kommersiellt och ideellt syfte, omfattas av förbudet. Däremot har den registrerade ingen generell rätt att bli tillfrågad innan hennes personuppgifter lämnas ut eller används för ändamål som rör direkt marknadsföring.

Helhetsbedömningen

I vilka fall till exempel ett företags kommersiella intresse väger över de registrerades intresse av att få ha sina personuppgifter i fred får avgöras efter en helhetsbedömning i det enskilda fallet. Det är följaktligen inte möjligt att generellt säga att ett företags kommersiella intresse av att använda personuppgifter för marknadsföring alltid väger över de registrerades intresse eller vice versa. Intresset av att marknadsföra produkter och tjänster är dock normalt ett sådant berättigat intresse som enligt personuppgiftslagen ger rätt att behandla personuppgifter. Om det är fråga om direkt marknadsföring till privatpersoner, måste marknadsförarens kommersiella intresse på ett särskilt tydligt sätt väga över den enskildes intresse av skydd för den personliga integriteten.

Vid den helhetsbedömning som ska göras vid intresseavvägningen bör man ta hänsyn till bland annat följande omständigheter:

  • Ändamålet (syftet) med behandlingen
  • Vem marknadsföringen riktas till (till exempel privatpersoner eller näringsidkare eller om målgruppen behöver särskilt stöd, exempelvis barn)
  • Marknadsföringens omfattning
  • Vilka slag av personuppgifter som ska behandlas (till exempel uppgifter som i personuppgiftslagens mening är känsliga, eller harmlösa uppgifter som adressuppgifter)
  • Om behandlingen medför fördjupad kunskap om den registrerade
  • På vilket sätt uppgifterna ska behandlas
  • Om uppgifterna kräver särskilt skydd
  • Om det finns en rätt att motsätta sig behandlingen enligt 11 § personuppgiftslagen (exempelvis genom de nationella reservationsregistren, de så kallade Nix-registren)
  • Säkerheten för de insamlade uppgifterna och vilka gallringsrutiner som finns
  • Om det finns särskilda bestämmelser i lag eller förordning som måste beaktas, exempelvis sekretessbestämmelser
  • Om branschöverenskommelser på området följs (till exempel Swedmas regler för användning av personuppgifter vid direktmarknadsföring)
  • Vilken information de registrerade får.

Följande domar belyser hur en helhetsbedömning kan utfalla:

Regeringsrätten ansåg att Jordbruksverkets adressregister över mjölkproducenter får lämnas ut för direkt marknadsföring. Marknadsföringen riktades till näringsidkare, uppgifterna kunde inte bedömas som känsliga och den enskilde kunde enligt 11 § personuppgiftslagen motsätta sig att personuppgifterna användes för direkt marknadsföring. (RÅ 2001 ref. 68)

Regeringsrätten ansåg att Centrala Studiestödsnämndens (CSN) register över studenter på universitet och högskolor får lämnas ut för direkt marknadsföring. Marknadsföringen var av begränsad omfattning (ett utskick per termin), uppgifterna omfattade endast namn och adress och bedömdes inte vara känsliga och den enskilde kunde enligt 11 § personuppgiftslagen motsätta sig att personuppgifterna användes för direkt marknadsföring. (Regeringsrättens dom 2002-06-24, mål nr 4367-2001)

Om det således är fråga om en avgränsad marknadsföringsåtgärd och personuppgifterna som ska behandlas inte kan uppfattas som känsliga och om den enskilde enligt 11 § personuppgiftslagen kan motsätta sig att personuppgifterna används för direkt marknadsföring, kan uppgifterna normalt få behandlas.

Exempel

Inom området för marknadsföring och direktreklam kan en intresseavvägning normalt medföra att det är tillåtet att behandla personuppgifter för att:

  • framställa adressbärare för utskick av direktadresserat reklammaterial i reklamkampanj
  • upprätta listor över telefonnummer för telefonförsäljning och motsvarande
  • upprätta register över egna kunder
  • upprätta register över egna medlemmar
  • skicka ut direktreklam via branschregister (material som hänför sig till branschen)
  • följa upp direktreklamkampanjer genom statistisk bearbetning.

Branschöverenskommelsen om direkt marknadsföring kan ge ytterligare vägledning. Den innehåller regler för användningen av personuppgifter med mera vid direktmarknadsföring för försäljnings-, insamlings-, medlemsvärvningsändamål och liknande. Den finns tillgänglig på Swedish Direct Marketing Associations (Swedmas) webbplats www.swedma.se. Swedma har också spärrlistor dit man kan anmäla sig om man vill slippa direktreklam eller säljsamtal, de så kallade Nix-registren.

Normalt kan en intresseavvägning inte ge stöd för att:

  • lämna ut, byta eller sälja sitt kundregister till andra företag som inte har liknande verksamhet
  • lämna ut, byta eller sälja sitt medlemsregister. (För medlemsregister är marknadsföring inte ett naturligt ändamål. Ett sådant register bör därför inte lämnas ut till försäljning utan medlemmarnas vetskap)
  • kartlägga en persons inköpsvanor, ta fram kundprofiler och liknande
  • fördjupa registerinnehåll genom sambearbetning av uppgifter från olika personregister. Man bör även vara försiktig med att registrera "extra" uppgifter som egentligen inte behövs för att administrera kundförhållandet, till exempel personliga egenskaper, omdömen om kunden, fritidsintressen, relationer, etcetera.
  • registrera kreditupplysningsinformation och uppgifter om att man till exempel har vägrats bli kund eller medlem
  • lämna ut uppgift om vem som har motsatt sig personuppgiftsbehandling

Uppgifter om juridiska personers antal anställda, årsomsättning, etcetera är inte personuppgifter. Däremot får man inte fördjupa kunskapen om kontaktpersoner.

Arbetslivet

Inom arbetsrätten är det en grundläggande princip att arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet. Det betyder att arbetsgivaren har rätt att bestämma hur arbetet ska organiseras och utföras, vilken maskinutrustning som ska användas samt att utfärda föreskrifter om ordningen på arbetsplatsen. Med arbetsledningsrätten hänger också samman en rätt för arbetsgivaren att kontrollera hur arbetet utförs eller om givna regler följs.

För att en arbetsgivare ska få behandla personuppgifter utan samtycke krävs att behandlingen är nödvändig för att uppfylla vissa syften som nämns i 10 § personuppgiftslagen, bland annat för att kunna fullgöra ett avtal eller en rättslig skyldighet, eller för att skydda vitala intressen. En förutsättning är att de grundläggande krav som ställs på all behandling av personuppgifter är uppfyllda, till exempel att ändamålet med behandlingen är tydligt beskrivet i förväg och sakligt grundat i verksamheten och att de personuppgifter som behandlas verkligen har betydelse för arbetsförhållandet. För känsliga personuppgifter, uppgifter om brott m.m. och personnummer finns det ytterligare bestämmelser som måste vara uppfyllda för att behandling ska vara tillåten. Det finns också särskilda bestämmelser för hur personuppgifter får överföras till utlandet.

Den vanligaste anledningen för en arbetsgivare att behandla personuppgifter är om det är nödvändigt för att anställningsavtalet eller något annat avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren ska kunna uppfyllas eller för att arbetsgivaren ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet.

En arbetsgivare får vidare behandla personuppgifter efter en intresseavvägning om det är nödvändigt och intresset av att behandla uppgifterna är större än den anställdes intresse av att uppgifterna inte behandlas. Med arbetsgivarens intresse jämställs intresset hos en utomstående till vilken uppgifterna ska lämnas ut, till exempel en eventuell ny arbetsgivare.

Vid intresseavvägningen väger åtgärder som betingas av säkerhetsskäl i allmänhet tyngre än åtgärder som betingas av till exempel företagsekonomiska effektivitetsskäl.

Om den registrerade motsätter sig behandlingen

Det krävs starka skäl för att få genomföra en behandling av personuppgifter när en registrerad uttryckligen har motsatt sig behandlingen.

Helhetsbedömningen

Den så kallade arbetsledningsrätten, arbetsgivares rätt att organisera och bestämma hur arbetet ska utföras, får aldrig utövas godtyckligt eller kränkande eller på ett sätt som strider mot lag eller god sed på arbetsmarknaden. De åtgärder som en arbetsgivare vidtar beträffande en arbetstagare måste ha sin grund i själva verksamheten. När man bedömer om en behandling av personuppgifter i arbetslivet är tillåten, bör man tänka på att en arbetstagare i allmänhet befinner sig i en beroendeställning i förhållande till arbetsgivaren.

I vilka fall en arbetsgivares intresse väger över de registrerades intresse av att få ha sina personuppgifter i fred får – precis som på andra områden – avgöras efter en helhetsbedömning i det enskilda fallet. Vid en sådan helhetsbedömning bör man ta hänsyn till bland annat följande omständigheter:

  • vilket slag av verksamhet som bedrivs
  • eventuella överenskommelser som kan finnas i kollektivavtal
  • branschpraxis
  • regler och riktlinjer som har utfärdats av arbetsgivaren (till exempel för privat användning av arbetsgivarens IT-verktyg)
  • för vilket ändamål behandlingen ska utföras, till exempel mätning av de anställdas prestationer
  • hur personuppgifterna behandlas och hur resultatet används
  • om det finns fungerande rutiner för gallring av personuppgifterna och säkerheten (till exempel att åtkomsten till personuppgifter begränsas till de personer som behöver uppgifterna för sina arbetsuppgifter)
  • vilken information arbetstagarna har fått enligt personuppgiftslagen.

Följande tillsynsbeslut är exempel på helhetsbedömningar:

Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) misstänkte att en anställd fuskade när han redovisade sin arbetstid. För att kontrollera jämförde SU inloggningstider i den anställdes olika IT-verktyg. Man kontrollerade inte själva innehållet i arbete eller korrespondens. Datainspektionen ansåg att i det här fallet vägde SU:s intresse av kontroll tyngre än den anställdes intresse av integritetsskydd, men påpekade i beslutet (dnr 1897-2005) att i framtiden bör SU bli bättre på att informera sina anställda om vilka kontroller av IT-verktygen som kan äga rum och vilket syfte kontrollerna har.

Vissa företag använder GPS för att lokalisera sina firmabilar. I ett tillsynsärende godkände Datainspektionen efter en intresseavvägning att GPS får användas för säkerhet, logistik, fördelning av resurser, underlag för fakturering och för att lokalisera närmaste servicebil. Däremot fick inte företaget använda tekniken för att kontrollera att de anställda arbetar avtalad tid. Den kontrollen kan man göra på ett mindre integritetskränkande sätt, skrev inspektionen i sitt beslut (dnr 806-2007). Om det finns en konkret misstanke om allvarligt missbruk av tidsredovisningen kan dock företaget undantagsvis få använda tekniken för att kontrollera om en anställd följer arbetstiderna.

Exempel

Inom arbetslivet kan en intresseavvägning normalt medföra att det är tillåtet att behandla personuppgifter för att i enlighet med god sed på arbetsmarknaden:

  • planera, organisera, leda och följa upp – kvalitetsbedöma – arbetet i stort
  • mäta individuella prestationer
  • kontrollera och övervaka anställda om det krävs av säkerhetsskäl, till exempel inpasseringssystem
  • kontrollera och övervaka anställdas användning av Internet och e-postsystem genom loggning av tekniska eller säkerhetsmässiga skäl
  • avsiktligt ta del av arbetstagares privata e-post eller annan privat elektronisk kommunikation vid allvarlig misstanke om illojalt eller brottsligt beteende
  • registrera uppgifter i rekryteringssystem och kompetensdatabaser (gäller även bolag utomlands inom samma koncern)
  • lämna ut harmlösa uppgifter, till exempel arbetstagares namn och adress, till annat bolag inom en koncern (även utomlands) för personalinformation, erbjudanden om förmåner, etcetera.
  • på en arbetsgivares webbplats publicera namn, befattning, avdelning eller enhet, anställningsår, arbetstelefonnummer, e-postadress och liknande arbetsplatsrelaterade personuppgifter
  • i personalregister lagra fotografier som har tagits fram av säkerhetsskäl.

Normalt kan en intresseavvägning inte ge stöd för att:

  • använda sammanställningar av uppgifter som lagras för att användas för till exempel fakturering eller bemanningsplanering för något helt annat syfte, till exempel individuell värdering vid lönesättning
  • registrera uppgifter om resultat från personlighetstester, personlighetsprofiler och liknande
  • använda logguppgifter för andra ändamål eller syften än de ursprungligen bestämda
  • att läsa arbetstagares privata e-post eller annan privat elektronisk kommunikation
  • upprätta spärrlistor eller liknande över tidigare anställda för att förhindra återanställning
  • sambearbeta register med olika ändamål

Internetpublicering

Texter som publiceras på webbsidor är i allmänhet ostrukturerade och omfattas därmed inte av hanteringsreglerna i personuppgiftslagen. Sådana uppgifter kan publiceras utan samtycke så länge de inte kränker den registrerade. Om i något sällsynt undantagsfall en databas eller annat strukturerat material skulle publiceras på Internet, gäller alla regler i personuppgiftslagen, se Tillåten behandling? längre upp på denna sida.

Efter en dom i EG-domstolen har praxis ändrats när det gäller tredjelandsöverföring. Till skillnad från tidigare anses det nu inte vara tredjelandsöverföring om uppgifter publiceras på en webbplats som lagras hos en internetleverantör som är etablerad inom EU.

Personuppgiftslagen

Informationen på denna sida riktar sig i första hand till personuppgiftsansvariga, det vill säga den som behandlar personuppgifter.

Mer information

Aktuella fall

Bland våra samrådsyttranden hittar du många exempel på frågeställningar kring intresseavvägning.

Dokument

Ladda ner som pdf

Informationen på denna sida finns även i pdf-format.

Beställ som broschyr

IntresseavvägningDu kan också beställa en tryckt broschyr. Besök vår beställningstjänst.