Internationellt arbete

Det internationella samarbetet i fråga om skydd för personuppgifter och personlig integritet utvecklas alltmer och bidrar till en ökad samsyn, framför allt inom Europa. Datainspektionen deltar i det internationella samarbetet i flera olika sammanhang. Ett sådant deltagande är betydelsefullt för tillämpningen av den nationella lagstiftningen och ger dessutom en viktig möjlighet att föra fram och tillvarata svenska synpunkter och intressen.

Läs mer om Datainspektionens internationella arbete via länkarna till vänster.

EU:s dataskyddsreform

Här får du veta mer om EU:s dataskyddsreform och när de nya reglerna kan komma att införas i svensk lagstiftning.

EU och skyddet för personuppgifter

I Fördraget om Europeiska unionen (Lissabonfördraget) slås fast att unionen ska erkänna de rättigheter, friheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och att stadgan ska ha samma rättsliga värde som fördragen. I stadgan återspeglas flera av de grundläggande fri- och rättigheter som finns upptagna i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), bland annat rätten till skydd för privat- och familjelivet (artikel 7). Vidare fastslås i stadgan att var och en ska ha rätt till skydd för personuppgifter. Genom Lissabonfördraget är stadgan rättsligt bindande för EU:s medlemsstater. I EU-fördraget anges också att unionen ska ansluta sig till Europakonventionen och att de rättigheter och friheter, som upptas där ska ingå i unionsrätten som allmänna principer.

Lissabonfördraget började gälla den 1 december 2009. Det är det senaste av EU:s ändringsfördrag och innebär att ändringar har gjorts i EU-fördraget och det tidigare EG-fördraget. Lissabonfördraget innebär bland annat nya beslutsregler i ministerrådet, fler Europaparlamentariker och en fast ordförande för stats- och regeringschefernas toppmöten. EG upphörde samtidigt att existera och ersattes av EU. I samband med ikraftträdandet av Lissabonfördraget bytte EG-fördraget namn till Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget. Samtidigt som EU ersatte EG upphörde den så kallade pelarstrukturen, som etablerades genom Maastrichtfördraget från 1993.

Fördragsändringarna innebär att EU-fördraget har fått en övergripande och konstitutionell funktion för EU, medan EUF-fördraget fastställer de detaljerade och praktiska bestämmelserna.

EU-gemensamma regelverk

På EU-nivå finns flera regler och förslag som närmare berör området skydd för personuppgifter. Regler som rör den gemensamma marknaden – och som tidigare ingick i den första pelaren – innefattar regler om fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Hit hör också dataskyddsreglerna i EG-direktivet om skydd för personuppgifter (som ligger till grund för den svenska personuppgiftslagen) och vidare delar av Schengenregelverket samt EG-förordningen om ett gemensamt tullinformationssystem.

Polissamarbete och straffrättsligt samarbete inom unionen föll innan Lissabonfördraget trädde i kraft under EU:s tredje pelare, men är nu överstatligt. Det fanns och finns fortfarande inte något övergripande rättsligt instrument som reglerar skyddet för personuppgifter på det sätt som dataskyddsdirektivet gör. I november 2010 kom Europeiska kommissionen med ett så kallat meddelande benämnt "Ett samlat grepp på skyddet av personuppgifter i Europeiska unionen" och där anges att kommissionen under 2011 kommer att föreslå lagstiftning som syftar till en översyn av den rättsliga ramen för personuppgiftsskydd på alla EU:s politikområden inklusive brottsbekämpning och brottsförebyggande åtgärder.

Den europeiske datatillsynsmannen (EDPS)

Den personuppgiftsbehandling som sker inom EU:s egna institutioner och organ regleras av en särskild EG-förordning som motsvarar skyddsnivån i dataskyddsdirektivet. En särskild tillsynsfunktion, den europeiske datatillsynsmannen (EDPS), övervakar att behandlingen av personuppgifter sker i överensstämmelse med förordningen. Bestämmelserna i denna förordning kommer att behöva anpassas till den nya övergripande rättsliga ramen.

Sveriges medlemskap i EU
Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i EU. Vägen till medlemskap inleddes flera år tidigare. Den svenska regeringen ansökte 1991 om att Sverige skulle bli medlem i dåvarande EG. Sverige och EU inledde förhandlingarna om medlemskap i början av 1993. Sverige höll sedan en folkomröstning och resultatet blev ett ja till medlemskap.
Sveriges medlemskap regleras i det anslutningsavtal som Sverige och de dåvarande medlemsländerna i EU förhandlade fram. Sveriges riksdag godkände anslutningsavtalet efter att svenska folket sagt ja i folkomröstningen i november 1994. Avtalet innehåller bland annat bestämmelser om hur EU ska anpassa sina institutioner för att ge plats åt svenska representanter och om de olika övergångsregler som ska gälla för tillämpningen av EU:s lagar i Sverige.
Medlemskapet i EU krävde även ändringar av vissa svenska grundlagar. Ändringarna innebar bland annat att riksdagen fick möjlighet att överlämna beslutanderätt till den del av EU som utgör den ursprungliga europeiska gemenskapen, EG. Sverige har ändrat grundlagarna flera gånger med anledning av EU-medlemskapet. Ett exempel är riksdagens möjlighet att överlämna beslutanderätt till hela EU.
(Källa: EU-upplysningen)

Om oss

Internationellt arbete. © European Community, 2008

Nyheter

Mer information

Medborgarinitiativet

Från och med den 1 april 2012 kan medborgare i den Europeiska unionen genom namnunderskrifter uppmana EU-kommissionen att lägga fram ett lagförslag. Här kan du läsa mer.

Externa länkar

EU-upplysningen

EU-upplysningen erbjuder fakta om EU, informerar om EU-arbetet
i riksdagen samt ger vägledning till fördjupad information
om EU.