Frågor och svar om Schengen
- Vad är Schengen?
- Vad menas med Schengen-acquis eller Schengenregelverket?
- Vad är SIS?
- Vad är SIS II?
- När träder SIS II ikraft?
- Vilka har tillgång till uppgifter i SIS?
- Vem får registreras i Schengendatasystemet?
- Vad används uppgifterna i SIS till?
- Vad får registreras om en person i SIS?
- Vad får inte registreras i SIS?
- Vem har ansvar för SIS?
- Vad är det för skillnad på SIRENE och SIS?
- Var finns reglerna om SIS?
- Vad gör Datainspektionen ifråga om Schengen?
- Vilket är tillsynsmyndigheten JSA:s ansvarsområde?
- Vilka rättigheter har jag enligt Schengenkonventionen?
- Hur får jag veta om jag finns med i SIS?
1. Vad är Schengen?
Schengen är ett samhälle i Luxemburg där fem EU-medlemsstater (Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Frankrike och Tyskland) år 1985 ingick ett avtal om att gradvis avskaffa gränskontrollerna sinsemellan. Några år senare, 1990, upprättade länderna en konvention med närmare regler om hur Schengenavtalet skulle tillämpas och vad samarbetet skulle innebära. Därefter har flera länder successivt anslutit sig. Idag deltar 22 av EU-länderna samt Norge, Island och Schweiz fullt ut i samarbetet. Cypern, Bulgarien samt Rumänien deltar inte ännu och Irland och Storbritannien deltar endast i begränsad utsträckning. Sverige anslöt sig 1996 till Schengensamarbetet och blev operativ medlem 2001.
2. Vad menas med Schengen-acquis eller Schengenregelverket?
Regler om Schengensamarbetet finns i Schengenavtalet, i en tillämpningskonvention samt i senare förordningar eller beslut som antagits av rådet. Dessa regler kallas med ett samlingsnamn för Schengen acquis eller Schengen-regelverket.
Schengen-regelverket innehåller bestämmelser om samarbete som ska kompensera för de avskaffade gränskontrollerna, som t.ex. bestämmelser om polisiärt och rättsligt samarbete, samarbete ifråga om viseringar och villkor för utlänningars rörelsefrihet etc. I regelverket finns också särskilda regler om ett gemensamt informationssystem, Schengens informationssystem (SIS).
3. Vad är SIS?
SIS står för Schengens informationssystem och är ett gemensamt system för de länder som deltar i Schengensamarbetet. I systemet kan ländernas myndigheter lägga in och söka fram uppgifter om personer som är efterlysta eller på annat sätt eftersökta eller som ska nekas inresa i Schengenområdet. Varje medlemsstat har en egen nationell enhet. En teknisk stödfunktion i Strasbourg ser till att de olika nationella enheterna har ett identiskt innehåll. Rikspolisstyrelsen ansvarar för den svenska delen av SIS.
4. Vad är SIS II?
SIS II är en ny version av det ursprungliga SIS. Sedan SIS inrättades har antalet länder som anslutit sig till EU och till Schengensamarbetet ökat. För att dessa länder ska kunna ansluta sig också till SIS har det ansetts nödvändigt att ta fram en ny version med högre teknisk kapacitet. SIS II innehåller också nya regler och funktioner. Bl.a. blir det möjligt att lägga in biometriska uppgifter (foto, fingeravtryck) och att länka samman registreringar som avser en och samma person. I väntan på att SIS II träder ikraft har man skapat en tillfällig lösning, SISone4all, som gjort det möjligt för de länder som blev medlemmar i EU 2004 att delta i Schengensamarbetet.
5. När träder SIS II ikraft?
Det är ännu inte klart när SIS II ska träda ikraft.
6. Vilka har tillgång till uppgifter i SIS?
Myndigheter som utför gränskontroller, polismyndigheter, tullmyndigheter, åklagarmyndigheter och fordonsregistrerande myndigheter. Myndigheter som handlägger visumansökningar och uppehållstillstånd kan få tillgång till uppgifter om icke EU-medborgare som ska nekas inresa i Schengenområdet. Även EU-organen Europol (den europeiska polisbyrån) och Eurojust (den europeiska åklagarmyndigheten) har rätt att få tillgång till uppgifter i SIS.
I Sverige kan följande myndigheter få tillgång till SIS: Polismyndigheter, Tullverket, Kustbevakningen, Migrationsverket, åklagarmyndigheter samt Transportstyrelsen. För att handlägga ansökningar om visum och uppehållstillstånd kan även migrationsdomstolar, UD och svenska utlandsmyndigheter få tillgång till uppgifter om utlänningar som ska nekas inresa i Schengenområdet.
7. Vem får registreras i Schengendatasystemet?
Personer som är efterlysta eller på annat sätt eftersökta samt personer som av olika skäl skall nekas inresa till Schengenområdet.
8. Vad används uppgifterna i SIS till?
Uppgifter om en person läggs in i SIS tillsammans med en begäran om att någon åtgärd ska vidtas beträffande personen ifråga. Sådana åtgärder kan vara
- att någon ska omhändertas för att denne är efterlyst för brott ,
- att personen ska nekas tillträde eller uppehållstillstånd i Schengenområdet,
- att uppgifter ska lämnas om var en person som är anmäld försvunnen befinner sig,
- att uppgifter ska lämnas om var en person som ska inställa sig till brottmålsrättegång eller till verkställighet av straff befinner sig,
- att en person ska omhändertas tillfälligt med hänsyn till hans/hennes egen eller någon annans säkerhet, eller
- att personen ska ställas under hemlig övervakning.
Om en sådan åtgärd inte kan eller får verkställas i något land får det landet lägga in en uppgift om detta, en så kallad flagga, i sin nationella del av SIS. Den begärda åtgärden ska fortfarande verkställas i andra länder.
9. Vad får registreras om en person i SIS?
I systemet får (när det gäller personer) endast finnas uppgift om efternamn och tilltalsnamn, bestående fysiska kännetecken, födelsedatum och födelseort, kön, medborgarskap, om personen är beväpnad och om personen kan tillgripa våld samt vilken åtgärd som begärs. I SIS II kommer även fotografier, fingeravtryck och länkar till andra registreringar i SIS om personen ifråga att kunna registreras.
Utöver uppgifter om personer kan också uppgifter om stulna eller borttappade föremål läggas in i SIS, såsom till exempel fordon, vapen, id-handlingar och sedlar.
10. Vad får inte registreras i SIS?
I systemet får inte registreras uppgifter som avslöjar etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, eller uppgifter som rör hälsa eller sexualliv.
11. Vem har ansvar för SIS?
Det är Rikspolisstyrelsen som ansvarar för personuppgifterna i den svenska enheten. Ansvaret för den centrala enheten i Strasbourg ligger hos den franska staten. När SIS II träder ikraft kommer så småningom en EU-finansierad förvaltningsmyndighet att ansvara för den centrala enheten.
12. Vad är det för skillnad på SIRENE och SIS?
I varje Schengenland finns det en central funktion som svarar för informationsutbytet mellan länderna. Funktionen benämns SIRENE, vilket står för Supplementary Information REquested at the National Entries. I Sverige finns SIRENE-kontoret inom Rikspolisstyrelsen.
13. Var finns reglerna om SIS?
De ursprungliga reglerna om SIS finns i artikel 92 - 119 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet från 1990. Dessa regler har sedan ändrats genom rådets förordning av den 29 april 2004 (nr 871/2004), genom ett beslut av rådet den 24 februari 2005 (nr 211/2005) samt genom en förordning av rådet och parlamentet av den 6 juli 2005 (nr 1160/2005).
Det nya SIS II regleras huvudsakligen i två olika rättsakter; dels i en rådsförordning av den 20 december 2006 (nr 1987/2006) såvitt avser den del av systemet som används för frågor om asyl och invandring, dels i ett rådsbeslut av den 12 juni 2007 (nr 533/2007) såvitt avser den del av systemet som används för polis- och straffrättsligt samarbete. Därutöver finns en särskild rådsförordning av den 20 december 2006 avseende fordonsregistrerande myndigheters tillgång till SIS II (nr 1986/2006). När dessa regler träder ikraft ersätter de reglerna i artikel 92-119 i tillämpningskonventionen och de ändringar som gjorts av denna.
14. Vad gör Datainspektionen ifråga om Schengen?
Datainspektionen utövar tillsyn över den behandling av personuppgifter som sker i Sverige i samband med registrering i SIS. Datainspektionen deltar också i den gemensamma tillsynsmyndigheten, Schengen Joint Supervisory Authority (JSA), bestående av två företrädare för alla nationella tillsynsmyndigheter i medlemsländerna. JSA ska utöva tillsyn över den centrala enheten, den tekniska stödfunktionen, men kan också analysera svårigheter ifråga om tillämpning och tolkning som uppkommit vid användning av SIS och utarbeta förslag för att komma fram till gemensamma lösningar på befintliga problem.
15. Vilket är tillsynsmyndigheten JSA:s ansvarsområde?
- Kontroll av hur Schengenkonventionens bestämmelser tillämpas när det gäller den tekniska stödfunktionen i Schengens informationssystem.
- Analys av tillämpnings- eller tolkningssvårigheter vid användningen av Schengens informationssystem.
- Granskning av problem i samband med att de avtalsslutande parternas nationella tillsynsmyndigheter utövar sin självständiga tillsyn eller att rätten till tillträde till systemet utövas.
- Utarbetande av harmoniserade förslag för gemensamma lösningar på befintliga problem.
16. Vilka rättigheter har jag enligt Schengenkonventionen?
I Schengenkonventionen erkänns alla människors rätt att:
- ta del av uppgifter som finns lagrade i SIS om dem,
- rätta eller radera sina personuppgifter om de innehåller sakfel eller om vissa rättsliga krav inte är uppfyllda,
- hos domstolar eller behöriga myndigheter begära rättelse eller radering av sina personuppgifter, eller begära skadestånd,
- be om kontroll av sina personuppgifter och ifrågasätta användningen av uppgifterna.
Vill du utöva dina rättigheter kan du ansöka hos en nationell tillsynsmyndighet som är behörig att utöva tillsyn över den nationella delen av Schengens informationssystem, eller direkt hos den myndighet som hanterar uppgifterna (polisen, tullmyndigheterna, med flera).
För information om hur du utövar dina rättigheter i andra medlemsstater, kontakta myndigheterna i det aktuella landet.
17. Hur får jag veta om jag finns med i SIS?
Genom att vända dig till Rikspolisstyrelsen (telefonnummer: 114 14 eller +46 77 114 14 00 från utlandet, e-post: rikspolisstyrelsen@rps.police.se) med en begäran om att få veta om det finns uppgifter om dig i SIS. Du har rätt att få ett besked om detta om inte sekretess gäller.
Mer information om Schengen hittar du här till höger.
Mer information
Handbok om utövande av rätten till tillgång till uppgifter
I denna handbok redovisas villkoren för utövandet av rätten till tillträde till Schengens informationssystem (SIS). handboken är framtagen av den gemensamma tillsynsmyndigheten för Schengen. Den var ursprungligen avsedd att hjälpa registrerade personer att utöva sin rätt till tillträde men är också tänkt att vara ett praktiskt redskap för alla som i sin yrkesutövning berörs av rätten till tillträde (polisen, utlänningsavdelningar, advokater, m.fl.).
