Kameraövervakning av serverrum på arbetsplatsen

Arbetslivet

Fråga:

Vad gäller vid kameraövervakning av ett serverrum som anställda har tillgång till?

Svar:

I lagen om allmän kameraövervakning (1998:150) finns bestämmelser om användning av övervakningsutrustning - allmän kameraövervakning. De flesta av bestämmelserna i den lagen gäller dock inte övervakning av platser dit allmänheten inte har tillträde. När det rör sig om övervakning av en sådan plats genom en automatiserad behandling av personuppgifter är det däremot personuppgiftslagen (1998:204) som gäller.

Vilka regler i personuppgiftslagen som ska tillämpas beror på hur uppgifterna hanteras. Ska uppgifterna ingå i en påtagligt strukturerad samling av personuppgifter såsom i en databas eller ett ärendehanteringssystem måste i princip alla regler i personuppgiftslagen beaktas. Är det däremot fråga om behandling av personuppgifter i ostrukturerat material, till exempel uppgifter i löpande text eller uppgifter i ljud- eller bildupptagningar utan koppling till en registerstruktur, behöver man inte tillämpa alla regler i personuppgiftslagen (5 a § första stycket personuppgiftslagen). Lagens bestämmelser om säkerhetsåtgärder vid behandling av personuppgifter måste dock alltid tillämpas.

Normalt sett är det material som registreras vid inspelning med hjälp av digitalkameror inte strukturerat i den mening som avses i 5 a § personuppgiftslagen. Sådan ostrukturerad behandling får dock inte utföras om den innebär en kränkning av registrerades personliga integritet.

Bedömningen av om kameraövervakning i det enskilda fallet är kränkande enligt 5 a § andra stycket personuppgiftslagen innefattar enligt Datainspektionens mening en så kallad proportionalitetsbedömning. Man ska då fråga sig om övervakningen verkligen är nödvändig i förhållande till de problem som man söker komma till rätta med och om den är rimlig med hänsyn till de konsekvenser den har för enskildas personliga integritet.

Frågan om huruvida kameraövervakning i det enskilda fallet är kränkande bör avgöras genom en bedömning av följande faktorer:

  • Ändamålen med kameraövervakningen
  • Behovet av kameraövervakningen
  • Graden av integritetsintrång, vilken bland annat avgörs av
    • vem som övervakas
    • vilken plats som övervakas
    • när övervakningen sker
  • Om ändamålen i stället kan uppnås med andra åtgärder som innebär ett mindre integritetsintrång och dessa alternativa åtgärder inte skulle innebära orimligt höga kostnader i förhållande till ändamålen
  • Vilken information som ges till de registrerade om att platsen är kameraövervakad
  • Hur länge det inspelade materialet sparas
  • Vem eller vilka som har tillgång till det inspelade materialet
  • På vilka grunder man får ta del av bilder i realtid och inspelat material

Även andra faktorer än ovan nämnda kan naturligtvis i det enskilda fallet visa sig vara av betydelse för bedömningen.

I de fall upptagningarna från övervakningskameror bedöms vara strukturerad behandling, till exempel om de ingår i eller kopplas till ett personalregister, måste hanteringsreglerna i personuppgiftslagen följas. Uppgifterna får exempelvis bara samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och får inte användas för något annat syfte. Detta innebär att avsikten med kameraövervakningen måste bestämmas redan innan övervakningen börjar. Uppgifterna får inte heller sparas under längre tid än som är nödvändigt.

En utgångspunkt i denna reglering är att personuppgifter bara får behandlas om den registrerade ger sitt samtycke. I vissa fall får personuppgifter behandlas utan samtycke efter en så kallad intresseavvägning. Det betyder att kameraövervakning är tillåten om dess syfte väger tyngre än den registrerades behov av skydd mot kränkning av den personliga integriteten.

Den personuppgiftsansvarige måste vidare alltid informera de registrerade om vem som är personuppgiftsansvarig, ändamålet med inspelningen, hur länge inspelningarna bevaras och att man har rätt att få felaktiga uppgifter rättade. Informationen kan lämnas både muntligt och skriftligt.

(Oktober 2008)

Personuppgiftsombudet


Samrådsyttranden
Ett personuppgiftsombud kan fråga Datainspektionen om råd när han eller hon är osäker på vilka regler som gäller för hur personuppgifter ska behandlas eller hur de ska användas. På de här sidorna har vi samlat en del av dessa samrådsfrågor och -svar som kan vara av allmänt intresse.

Till listan med samrådsyttranden

Frågor & svar

För dig som vill veta mer har Datainspektionen sammanställt en mängd vanliga frågor och svar om personuppgiftslagen och andra områden.