meny

Inkasso

Vanliga frågor och svar om inkasso.

Inkassokrav

  • Jag har fått ett inkassokrav. Vad ska jag göra?

    Om du anser att kravet är riktigt bör du betala skulden, inklusive ränta och inkassokostnad, inom den tid som anges i inkassokravet.
    Om du inte har möjlighet att betala i tid bör du kontakta den som har skickat inkassokravet och försöka komma överens om en lösning, till exempel en amorteringsplan. Det finns dock ingen skyldighet för borgenären eller inkassobolaget att gå med på en amorteringsplan.
    Om du betalar lite för sent är det viktigt att du hör av dig till den som har skickat inkassokravet och berättar att betalningen är på väg. Annars riskerar du att borgenären hinner gå vidare med kravet, till exempel ansöker om betalningsföreläggande hos Kronofogden, och att extra kostnader tillkommer för dig. Tänk på att alltid spara alla kvitton på de inbetalningar du gör!

    Om du anser att kravet är felaktigt bör du bestrida kravet omedelbart eller åtminstone inom den tid som anges i inkassokravet. Kontakta då den som har skickat inkassokravet och tala om varför du anser att du inte är skyldig att betala. Det bästa är om du skriver ner dina invändningar och sparar en kopia.

    Ett inkassokrav ger ingen så kallad betalningsanmärkning i kreditupplysningsbolagens register. Men om du varken betalar eller invänder mot kravet kan det leda till en betalningsanmärkning i ett senare skede.
    Läs mer om betalningsanmärkningar

  • Hur lång tid har jag på mig för att betala eller bestrida ett inkassokrav?

    Tidsfristen för att betala eller bestrida måste finnas angiven i inkassokravet. Enligt god inkassosed bör den tidsfrist som anges i inkassokravet inte vara kortare än åtta dagar räknat från den dag kravet skickas.

    Om inkassobolaget använder en typ av postgång som tar längre tid än normalt, till exempel B-post, bör fristen förlängas. Detsamma gäller om kravet skickas i samband med en långhelg. Du bör ha minst fyra bankdagar på dig att betala eller invända från det att du kan antas ha tagit emot kravet. Först efter att tidsfristen har löpt ut får inkassobolaget gå vidare med kravet, till exempel ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden.

  • Får man skicka ett inkassokrav trots att jag bestridit fakturan (fordran)?

    Det finns en regel som säger att inkassobolaget i normalfallet måste skicka ett inkassokrav innan man vänder sig till Kronofogden eller domstol för att driva in fordran. Därför kan du få ett inkassokrav även om du tidigare har invänt mot fordran.

    Får du ett inkassokrav som du anser är felaktigt är det viktigt att du vänder dig till den som har skickat kravet och talar om varför du anser att du inte är skyldig att betala.

    Om din invändning är sakligt grundad, det vill säga att det du berättar skulle kunna innebära att du inte är skyldig att betala, bör den summariska processen (ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden) nämligen inte användas. Om inkassobolaget, trots din sakligt grundade invändning, vill fortsätta att driva in fordran bör bolaget i stället ansöka om stämning vid domstol.

  • Jag har inte fått någon betalningspåminnelse innan inkassokravet. Får det gå till så?

    Ja. I de allra flesta fall finns det ingen skyldighet att skicka en betalningspåminnelse innan inkassokravet. Många borgenärer väljer ändå att skicka en betalningspåminnelse.
    När det gäller kontrollavgifter vid olovlig parkering måste dock borgenären skicka en betalningspåminnelse innan ett inkassokrav skickas.

  • Vad är det för skillnad på en betalningspåminnelse och ett inkassokrav?

    En betalningspåminnelse är en påminnelse om att en faktura eller skuld har förfallit till betalning, det vill säga att sista betalningsdag har passerats. Den kan innehålla ny tid för betalning eller en upplysning om att skulden kommer att lämnas till inkasso om den inte betalas.

    Fakturor, betalningsavier och betalningspåminnelser omfattas inte av inkassolagen. Datainspektionen har därför inte möjlighet att hjälpa till med frågor kring sådana handlingar.

    Ett inkassokrav innehåller alltid någon form av påtryckning. Normalt hotar borgenären med rättsliga eller exekutiva åtgärder, till exempel att lämna in en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogden. Det kan också vara hot om att till exempel ett kreditavtal kan komma att sägas upp eller att ett telefonabonnemang kommer att dras in.

    För att en gäldenär enklare ska kunna ta ställning till ett krav som riktas mot honom eller henne talar inkassolagen om hur ett inkassokrav ska utformas. Det ska tydligt framgå vem som är borgenär och vad den påstådda skulden grundar sig på. Kapitalbeloppet, ränta (och hur räntan har beräknats) och andra kostnader ska anges var för sig. Inom vilken tid gäldenären ska betala eller bestrida kravet ska också anges. Det bör också framgå vad som händer om man varken betalar eller bestrider kravet.

  • Jag har fått ett bluffkrav. Vad ska jag göra?

    • Betala inte!
    • Bestrid kravet!
    • Polisanmäl!

    Betala inte! – Du ska inte betala ett krav som du tror är en ren bluff. Om du gör det finns det risk för att du göder en brottslig verksamhet. Om många betalar finns det också stor risk för att bluffmakarna kommer att fortsätta med sin verksamhet, eftersom den då blir lönsam.

    En utredning (SOU 2015:77) har konstaterat att många betalar bluffakturor av rädsla för betalningsanmärkningar och att den rädslan är starkt överdriven. När det gäller privatpersoner och enskilda näringsidkare krävs att Kronofogdemyndigheten eller domstol fastställer betalningsskyldigheten, för att kreditupplysningsföretagen ska få registrera en sådan betalningsanmärkning i sina register.

    För företag får redan en ansökan om betalningsföreläggande registreras som en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen, men det är ovanligt att bluffmakare faktiskt ansöker om betalningsföreläggande. Kreditupplysningsföretagen har dessutom åtagit sig att inte registrera ansökningar om betalningsförelägganden som kommer från företag som finns med på Svensk Handels varningslista.

    Du som har fått en ansökan om betalningsföreläggande mot dig som ett led i fakturabedrägeri kan själv ansöka om rättelse hos Kronofogdemyndigheten. Kommer myndigheten fram till att uppgiften i dess register är missvisande blockeras den. Samtidigt underrättar myndigheten kreditupplysningsföretagen om detta. Kreditupplysningsföretagen ska då gallra uppgiften i sina register och underrätta de som under det senaste året har fått del av den missvisande uppgiften. Du kan också vända dig direkt till kreditupplysningsföretagen och begära rättelse av en sådan uppgift.

    Läs mer hos Kronofogdemyndigheten Läs mer om betalningsanmärkningar

    Bestrid kravet – I stället för att betala ska du bestrida kravet och tala om varför du anser att du inte är betalningsskyldig. Gör det i ett daterat brev eller e-postmeddelande som du sparar en kopia av.

    En del personer betalar bluffkrav för att de tror att det är enklare och mer ekonomiskt än att bestrida. Andra betalar för att de tror att deras chanser till framgång vid en rättslig prövning är små. Men att bestrida ett krav kräver ingen större arbetsinsats. Utredningen kom fram till att ett bestridande ofta räcker, eftersom det är mycket ovanligt att de som står bakom bluffkrav vänder sig till Kronofogdemyndigheten eller till tingsrätten. Skulle bluffmakarna gå vidare med kravet ger avtalsrättsliga regler den som fått ett bluffkrav ett gott skydd mot att bli skyldig att betala.

    Polisanmäl – Gör också en polisanmälan om du har blivit utsatt för ett bedrägeri! Även om polisen inte har möjlighet att utreda varje anmälan hjälper det att polisanmäla i flera avseenden: dels ger det en indikation på vilka som sysslar med bluffkrav, dels ger det underlag till statistik som polisen kan använda bland annat vid fördelning av sina resurser.

  • Får man driva in hur små belopp som helst?

    Det finns ingen begränsning i lag för hur små belopp man får driva in inom ramen för ett inkassoärende. Borgenären och/eller inkassobolaget avgör själva vilka fordringar man finner skäl att driva in.

  • Varför får jag två inkassokrav när mina elbolag samfakturerat elnät och elförbrukning?

    Enligt god inkassosed bör fordringar från flera olika borgenärer inte tas upp i ett gemensamt inkassokrav, även om de använder samma inkassobolag. Detta betyder att ett inkassobolag normalt sett bör hantera fordringar från olika borgenärer i olika inkassoärenden, vilket kan leda till att du får två inkassokrav och att två inkassokostnader tas ut. Till exempel bör ett inkassobolag, om du betalar kostnader för elnät och elförbrukning från olika bolag på samma faktura, hantera det som två olika inkassoärenden.

    Om det däremot är samma fordringsägare i båda kraven är regeln att fordringarna bör sammanföras till ett inkassokrav om inte särskilda skäl talar emot det.

  • Får inkassobolaget skicka ett inkassokrav vidare till Kronofogden trots att jag bestridit inkassokravet?

    Om din invändning är sakligt grundad, det vill säga att det du berättar skulle kunna innebära att du inte är skyldig att betala, bör den summariska processen (ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden) inte användas. Om inkassobolaget, trots din sakligt grundade invändning, vill fortsätta att driva in fordran bör bolaget i stället ansöka om stämning vid domstol.

  • Kan Datainspektionen hjälpa mig i en tvist med borgenären eller inkassobolaget?

    Nej. Datainspektionen kan inte agera ombud för dig och har inte heller befogenhet att avgöra tvister.

    Du bör alltid försöka lösa en tvist tillsammans med borgenären eller inkassobolaget. Om tvisten inte går att lösa genom en överenskommelse är det upp till borgenären eller inkassobolaget att lämna in en stämningsansökan och få tvisten avgjord i tingsrätten.

Inkassokostnader

  • Hur mycket får man ta ut i inkassokostnader?

    Borgenären har rätt att ta betalt för vissa kostnader i samband med att en fordran gått till inkasso. Vilka dessa kostnader är regleras i lag. En borgenär får därför inte genom ett avtal lägga på fler kostnader. Borgenären har rätt att ta betalt för:

    • Ett inkassokrav; om det är utformat enligt inkassolagens regler och har skickats eller lämnats över till dig, högst 180 kr.
    • Amorteringsplan; om planen är skriftlig och omfattar hela din återstående skuld. Planen ska vara upprättad i samråd med dig och ha lämnats eller skickats till dig, högst 170 kr.
    • En betalningspåminnelse; om borgenären och du har träffat ett avtal om det senast i samband med att skulden uppkom, högst 60 kr.
    • Förseningsersättning; gäller endast näringsidkare emellan, liksom näringsidkare–myndighet emellan, i stället för den vanliga inkassokostnaden. Rätten till förseningsavgiften inträder med automatik i samma ögonblick som borgenären har rätt till dröjsmålsränta. Förseningsersättning ska betalas med 450 kr.

    Lagen reglerar bara skyldigheten att betala för åtgärder som har vidtagits efter det att skulden har förfallit. Om ni har avtalat om det kan det därför tillkomma kostnader för faktureringar, aviseringar och påminnelser som har skett före förfallodagen.

    På vissa områden finns speciella regler om kostnader med anledning av utebliven betalning, till exempel när det gäller elfordringar. Du kan också bli skyldig att betala för kostnader som uppkommer i senare skeden, till exempel i samband med ansökan till Kronofogden eller domstol.

  • Måste jag betala inkassokostnaden trots att jag betalat skulden?

    Trots att huvudskulden har betalats kan borgenären kräva betalt för inkassokostnader eller kostnader för hanteringen hos Kronofogden eller domstol.

    Datainspektionen anser att betalning kan begäras i följande fall:

    • Fordran som avser hyra av bostad eller lokal: Borgenären har sänt inkassokrav eller ansökan till Kronofogden eller domstol senast samma dag som hyran betalades (det vill säga den dag betalningsuppdraget kom in till Plus- eller Bankgirot eller den dag hyran betalades på post- eller bankkontor).
    • Annan fordran: Borgenären har sänt inkassokrav eller ansökan till Kronofogden eller domstol senast samma dag som inbetalningen bokfördes på mottagarens konto hos Plus- eller Bankgirot. Om du betalar en skuld över Plus- eller Bankgiro bör du tänka på att betalningen anses fullgjord först då den bokförs av Plus- respektive Bankgirot.

    Om du är medveten om att en inbetalning är sen är det viktigt att du hör av dig till borgenären eller inkassobolaget och berättar att betalningen är på väg. Annars riskerar du att borgenären hinner gå vidare med kravet, till exempel ansöker om betalningsföreläggande hos Kronofogden, och att extra kostnader tillkommer för dig.

    Kom ihåg att om du inte betalar inkassokostnaden kan den lämnas över till Kronofogden utan påminnelse.

  • Vilken ränta måste jag betala?

    Den som inte betalar sin skuld i rätt tid drabbas ofta av att betala dröjsmålsränta. Om borgenären och du i förväg har träffat ett avtal om ränta gäller detta. I sådana avtal brukar det stå att dröjsmålsränta ska betalas från förfallodagen med en viss procent.

    Om inget avtal har träffats i förväg gäller räntelagens regler. Borgenären har då rätt att ta ut dröjsmålsränta en månad efter att ha skickat en räkning eller på annat sätt krävt betalning, och då talat om att dröjsmålsränta måste betalas. Räntelagen ger borgenären rätt att ta ut en årsränta som motsvarar Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter.

    För aktuell referensränta se Riksbankens webbplats

  • När preskriberas en fordran och vad innebär preskriptionsavbrott?

    Preskription innebär att borgenären förlorar rätten att kräva in fordran/skulden. Huvudregeln är att en fordran preskriberas tio år efter tillkomsten. En fordran mot en konsument preskriberas dock redan tre år efter tillkomsten. Detta gäller om preskriptionen inte avbryts innan tiden har löpt ut, s.k. preskriptionsavbrott.

    Preskription avbryts genom att gäldenären får ett skriftligt krav eller påminnelse om fordringen. Den avbryts också om borgenären åberopar fordringen gentemot gäldenären vid domstol eller hos Kronofogden. Preskriptionen avbryts också om gäldenären på något sätt erkänner fordringen, till exempel genom att betala en del av den.

    När preskriptionen avbryts börjar preskriptionstiden att löpa på nytt. Tvister om ifall en fordran har preskriberats eller inte avgörs av allmän domstol. Datainspektionen har ingen möjlighet att bistå vid eller avgöra sådana tvister. 

Inkassotillstånd