meny

Kreditupplysning

Vanliga frågor och svar om kreditupplysning.

Kreditupplysningar

  • Vilka uppgifter finns i kreditupplysningsregistren?

    De största kreditupplysningsföretagen har var sitt dataregister med uppgifter om alla personer över 15 år i Sverige och om alla företag i landet. Du blir automatiskt registrerad och har ingen rätt att bli struken ur registren. Kreditupplysningsföretagen hämtar huvudsakligen uppgifter från myndigheter.

    Främst tre slag av uppgifter registreras om privatpersoner:

    • Identitetsuppgifter, till exempel namn, personnummer och adress. Uppgifterna hämtas från Statens personadressregister (SPAR).
    • Inkomst och innehav av fastighet. Uppgifterna hämtas från Skatteverkets skatteregister och fastighetstaxeringsregister.
    • Betalningsanmärkningar, till exempel utslag i mål om betalningsföreläggande, restförda skatter och avgifter eller misslyckade utmätningsförsök. Sådana uppgifter hämtas från Kronofogdemyndigheten.

    En kreditupplysning om en privatperson får normalt bara innehålla uppgifter om betalningsförsummelser som har

    • fastställts av domstol eller annan myndighet,
    • lett till beslut om inledande av skuldsanering,
    • lett till inställda betalningar eller
    • lett till ansökan om konkurs eller ackord.

    Endast i vissa fall får uppgifter om kreditmissbruk lagras och lämnas ut. För det första ska krediten ha lämnats av ett företag som står under Finansinspektionens tillsyn (främst banker och kreditmarknadsbolag). För det andra ska kredittagaren i avsevärd utsträckning ha överskridit gällande kreditgräns eller på något annat sätt allvarligt missbrukat krediten. Missbruket ska ha lett till att kreditgivaren sagt upp kreditavtalet.

    En del kreditupplysningsföretag registrerar också uppgifter om att en kreditupplysning har lämnats ut, så kallade omfrågeuppgifter.

    För juridiska personer, näringsidkare och näringsanknutna personer registreras i förekommande fall samma typer av uppgifter som för privatpersoner. Dessutom hämtas vissa uppgifter från aktiebolagsregistret och handels- och föreningsregistret hos Bolagsverket och från det allmänna företagsregistret (Basun) hos Statistiska centralbyrån. Uppgifterna från dessa register visar bland annat om du är styrelseledamot i ett aktiebolag eller delägare i ett handelsbolag, om du har en inregistrerad enskild firma eller är redovisningsskyldig för mervärdesskatt (moms) eller arbetsgivaravgifter.

    För juridiska personer – alltså inte för enskilda näringsidkare – får också uppgifter om ansökan om betalningsföreläggande registreras som en betalningsanmärkning. Kreditupplysningsföretagen behöver alltså i dessa fall inte vänta tills Kronofogdemyndigheten har fastställt betalningsskyldigheten.

  • Hur får jag veta vad som står om mig i kreditupplysningsregistren?

    Enligt kreditupplysningslagen kan du få ett besked av ett kreditupplysningsföretag om företaget behandlar uppgifter om dig och i så fall vilka uppgifter som finns. Detta gäller både om uppgifterna finns i dataregister eller om de har lagrats på annat sätt. Informationen ska tillhandahållas kostnadsfritt, så länge begäran inte är uppenbart ogrundad eller orimlig. Bestämmelser om en fysisk persons rätt till tillgång till personuppgifter och annan information finns i artiklarna 12 och 15 i EU:s dataskyddsförordning.

    En juridisk person har rätt att mot skälig avgift hos den som bedriver kreditupplysningsverksamhet få skriftligt besked om huruvida det i verksamheten behandlas uppgifter om den juridiska personen.

  • Måste man ha Datainspektionens tillstånd för att bedriva kreditupplysningsverksamhet?

    Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet ska normalt ha Datainspektionens tillstånd.
    Mer information finns här.

  • Vilka bolag har tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet?

     På vår webbplats finns en förteckning över alla bolag som har Datainspektionens tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet.

    Bolag med tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet

  • När får en kreditupplysning lämnas ut?

    Den som begär en personupplysning, alltså en kreditupplysning om en privatperson, ska ha ett så kallat legitimt behov av den. Det innebär att han eller hon ska ha eller vara på väg att ingå ett kreditavtal med dig eller att han eller hon i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning beträffande dig.

    En hyresvärd kan ha ett legitimt behov av en kreditupplysning om du ska hyra en bostad. Ett annat fall kan vara om en arbetsgivare som tänker anställa dig i en högre position som dessutom innebär ett ekonomiskt ansvar, till exempel som bolagets ekonomichef.
    Den som begär en företagsupplysning, alltså upplysning om en juridisk person, om en näringsidkare eller om en näringsanknuten person behöver inte ha ett legitimt behov för att få ut upplysningen.

    En kreditupplysning om en styrelseledamot i ett aktiebolag eller en enskild näringsidkare kan alltså lämnas ut utan någon prövning av behovet.

    Den som beställer en företagsupplysning måste vara säker på att den man begär upplysning om är näringsidkare eller en näringsanknuten person. Om frågeställaren är osäker, ska personen betraktas som privatperson.
    Om en näringsidkare eller en näringsanknuten person söker kredit i sin egenskap av privatperson ska reglerna för personupplysning tillämpas, det vill säga frågeställaren behöver ha ett legitimt behov av kreditupplysningen.

  • Vad ska jag göra om en kreditupplysning har tagits på mig utan att frågeställaren haft ett legitimt behov?

    Enligt kreditupplysningslagen ska den som begär en kreditupplysning om en privatperson ha ett legitimt behov. Detta innebär att frågeställaren ska ha ingått eller vara på väg att ingå ett kreditavtal med den person kreditupplysningen handlar om eller att man i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning. Om så inte är fallet ska kreditupplysningen inte lämnas ut.

    Det är det kreditupplysningsföretag som lämnar ut en kreditupplysning som är ansvarigt för att det finns ett legitimt behov. Om en kreditupplysning tagits om dig utan att det funnits ett legitimt behov bör du därför kontakta kreditupplysningsföretaget. De ska då utreda vad som hänt och lämna besked till dig om sin inställning till det inträffade. Om du vill kan du också själv först kontakta frågeställaren för att ta reda på varför han eller hon tagit en kreditupplysning om dig.

  • Får ett företag begära kreditupplysning på mig för hur låga kreditbelopp som helst?

    Ja. Det är inte kreditens storlek som styr. Det som är avgörande för om man får ta en kreditupplysning på en privatperson är om det finns ett legitimt behov.

     

  • En kreditupplysning har tagits om mig trots att jag inte ingått något avtal med företaget. Får det gå till så?

    Enligt kreditupplysningslagen ska den som begär en kreditupplysning om en privatperson ha ett legitimt behov. Detta innebär att frågeställaren ska ha ingått eller vara på väg att ingå ett kreditavtal med den person kreditupplysningen handlar om eller att man i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning. Om så inte är fallet ska kreditupplysningen inte lämnas ut.

    Det är det kreditupplysningsföretag som lämnar ut en kreditupplysning som är ansvarigt för att det finns ett legitimt behov. Om en kreditupplysning tagits om dig utan att det funnits ett legitimt behov bör du därför kontakta kreditupplysningsföretaget. De ska då utreda vad som hänt och lämna besked till dig om sin inställning till det inträffade. Om du vill kan du också själv först kontakta frågeställaren för att ta reda på varför han eller hon tagit en kreditupplysning om dig.

  • Jag fick ingen kreditupplysningskopia när min bank tog en kreditupplysning om mig. Får det gå till så?

    Då en kreditupplysning lämnas ut till en bank bara för att banken ska kunna beräkna sitt kapitalkrav för kreditrisker enligt kapitaltäckningslagen, behöver kreditupplysningsföretaget inte skicka ut en fullständig kreditupplysningskopia.

    I detta fall räcker det med att kreditupplysningsföretaget lämnar information om att en kreditupplysning har tagits. Kreditupplysningsföretaget får överlåta till banken själv att lämna denna information, till exempel via din Internetbanktjänst, i samband med utskick av kontoutdrag eller liknande. Det ska av informationen framgå att du har rätt att vända dig till kreditupplysningsföretaget för att få del av alla de uppgifter som har lämnats ut till din bank.
     

Betalningsanmärkning

  • Vad är en betalningsanmärkning?

    En betalningsanmärkning är en betalningsförsummelse som har fastslagits av en myndighet eller domstol och som har registrerats i ett kreditupplysningsföretags register. Det är alltså kreditupplysningsföretagen som registrerar betalningsanmärkningar och inte myndigheten eller domstolen som fastslagit en skuld.

    När det gäller företag kan en betalningsanmärkning även vara andra typer av anteckningar hos kreditupplysningsföretag, till exempel en ansökan om betalningsföreläggande mot företaget.

  • När får man en betalningsanmärkning?

    Betalningsanmärkningar registreras bland annat vid följande situationer:

    • Utslag av Kronofogdemyndigheten i mål om betalningsföreläggande, det vill säga ett beslut där Kronofogdemyndigheten har fastställt att någon är betalningsskyldig eftersom han eller hon inte har bestridit ett krav
    • Tredskodomar från tingsrätten, det vill säga när tingsrätten har dömt i ett mål därför att ena parten har uteblivit från en förhandling eller inte har besvarat ett föreläggande om att avge ett skriftligt svaromål
    • Missbruk av bankkonton/krediter/hypotekslån
    • Ansökan och beslut om konkurs
    • Beslut om inledande av skuldsanering och beslut om skuldsanering
    • Restförda skatter och avgifter
    • Misslyckade utmätningsförsök
    • Ansökan om betalningsföreläggande (registreras enbart för juridiska personer)

  • Hur länge finns en betalningsanmärkning jag fått registrerad?

    Uppgifter från kreditupplysningsregister ska vara aktuella. Hänsynen till den enskilda kräver också att man inte för all framtid belastas med en uppgift om till exempel en enstaka betalningsförsummelse. Därför finns regler om när uppgifter inte längre får användas och ska tas bort (gallras) ur kreditupplysningsregistren.

    • Uppgifter om privatpersoners betalningsanmärkningar ska gallras senast tre år efter den dag då anmärkningen tillkom.
    • Uppgifter om skuldsanering ska gallras senast fem år efter den dag då inledandebeslutet meddelades av Kronofogdemyndigheten eller, om uppgiften gäller F-skuldsanering, senast tre år efter den dagen. Om den betalningsplan som ska bestämmas vid en skuldsanering löper längre tid än fem år behöver dock uppgifter om skuldsanering inte gallras förrän den dag då betalningsplanen löper ut.
    • Uppgifter om missbrukade kontokort finns kvar i två år räknat från den dag kreditavtalet sades upp på grund av missbruket.
    • Omfrågeuppgifter, det vill säga uppgifter om en begäran om eller ett utlämnande av en kreditupplysning, ska gallras senast ett år efter den dag då kreditupplysningen begärdes.
    • Uppgifter om betalningsanmärkningar som rör näringsidkare eller näringsanknutna personer ska gallras på samma sätt som motsvarande uppgifter om privatpersoner, det vill säga efter tre år.

    Det finns ingen bestämmelse som säger när en betalningsanmärkning om en juridisk person ska gallras. Betalningsanmärkningar brukar dock gallras efter fem år. Uppgifter om ansökan om betalningsföreläggande brukar gallras två år efter utgången av det år då ansökan gjordes.

  • Kan ni på Datainspektionen tala om för mig om jag har en betalningsanmärkning?

    Nej. Vi kan inte se om du har en betalningsanmärkning. För att ta reda på det kan du kontakta ett rikstäckande kreditupplysningsföretag, se lista: Rikstäckande kreditupplysningsföretag

  • När kan en betalningsanmärkning rättas eller tas bort?

    Uppgifter i kreditupplysningsregister som är oriktiga eller missvisande ska alltid rättas. För att bedöma om en uppgift är oriktig eller missvisande måste man utgå från de förhållanden som gällde vid den tidpunkt då anmärkningen tillkom.

    Datainspektionen anser att uppgifter ska rättas om

    • du har betalat skulden innan den noterade händelsen inträffade,
    • din betalning har försenats av något som du inte har kunnat förutse och inte är ansvarig för (till exempel datorstopp hos posten eller den bank som ska förmedla din betalning),
    • dom, förlikning eller annan överenskommelse visar att du inte alls eller endast delvis varit skyldig att betala (till exempel om du var skyldig att betala ett mindre belopp ska betalningsanmärkningen ändras till det korrekta beloppet) eller
    • det saknas en uppgift som normalt registreras och uppgiften är av betydelse för bedömningen av din kreditvärdighet.

    Datainspektionen anser att följande inte gör uppgiften missvisande:

    • Din betalningsförsummelse har berott på glömska.
    • Du har gett någon som inte vanligtvis utför sådana uppdrag, till exempel en familjemedlem, i uppdrag att betala och han eller hon har inte har fullgjort sitt uppdrag.
    • Du har betalat skulden efter det att den noterade händelsen inträffade. När man bedömer om någon är kreditvärdig är det av betydelse att få veta inte bara att en skuld har betalats, utan också om den har betalats i rätt tid. Därför får uppgifter om betalningsanmärkningar finnas i registren även om du har betalat skulden efter det att anmärkningen noterades, till exempel efter ett utslag i mål om betalningsföreläggande.

    Bestämmelsen om rättelse gäller för alla kategorier av registrerade.

  • Jag har fått en betalningsanmärkning som är felaktig. Vad gör jag?

    Om du anser att en uppgift som ett kreditupplysningsföretag har registrerad om dig i sitt register är oriktig eller missvisande ska du kontakta det aktuella kreditupplysningsföretaget och begära att de utreder ärendet. Företaget ska då skyndsamt utreda saken och återkomma till dig med besked om sin inställning.

    Om den felaktiga eller missvisande uppgiften har hämtats från Kronofogdemyndighetens register har du även möjlighet att vända dig till Kronofogdemyndighetens rättelseteam och ansöka om rättelse. Om Kronofogdemyndigheten rättar uppgiften kommer rättelsen att skickas med automatik till kreditupplysningsföretagen.

    Rättelser hos Kronofogdemyndigheten