meny

Kamerabevakningslagen

Kamerabevakningslagens syfte är att se till så att kamerabevakning bara används när övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset.

Reglerna för kamerabevakning har ändrats i maj och augusti 2018 när först dataskyddsförordningen och sedan den nya kamerabevakningslagen började gälla. Färre behöver söka tillstånd men det kommer att ställas krav på att den som vill kamerabevaka själv ser till att följa reglerna i dataskyddsförordningen respektive brottsdatalagen.

Blankett för ansökan om tillstånd finns längre ner på denna sida.

Privata verksamheter
Myndigheter och andra som utför en uppgift av allmänt intresse
Högre krav på att informera
Privatpersoners kamerabevakning
Datainspektionen är tillsynsmyndighet

Privata verksamheter

Behöver inte längre tillstånd

Privat verksamhet, som inte utför en uppgift av allmänt intresse, behöver inte längre tillstånd för att kamerabevaka. Befintliga tillstånd och anmälningar kommer att upphöra att gälla. Dataskyddsförordningens regler är tillräckliga för att garantera att behandlingen av personuppgifter inte kränker enskildas personliga integritet. Ni behöver alltså inte tillstånd men ni måste i stället se till att ni uppfyller kraven i dataskyddsförordningen.

Gör en intresseavvägning

Dataskyddsförordningen innebär bland annat att ni som ska kamerabevaka måste veta varför ni kamerabevakar och måste kunna koppla kamerabevakningen till en rättslig grund i dataskyddsförordningen. Den vanligaste rättsliga grunden för privata verksamheter kommer att vara intresseavvägning. Det betyder att ni ska väga era egna behov och intressen mot det intrång i människors personliga integritet som kamerabevakningen innebär. Ni måste göra den bedömningen innan ni inleder kamerabevakningen. Kom ihåg att ni också måste ha ett så kallat berättigat intresse för att få kamerabevaka. Det kan till exempel vara att förebygga och utreda brott. Om länsstyrelsen tidigare har gett ett kameratillstånd så talar det för att den intresseavvägning som gjordes då kommer att stå sig även om tillståndet har upphört.

Följ hela dataskyddsförordningen

Ni måste följa hela dataskyddsförordningen. Om ni inte följer reglerna kan ni behöva betala sanktionsavgifter. Läs därför igenom vad dataskyddsförordningen betyder i sin helhet, till exempel om grundläggande principer, personuppgifter, personuppgiftsbehandling, personuppgiftsincidenter och konsekvensbedömning. Här på Datainspektionens webbplats finns det mer information om dataskyddsförordningen:

Allmänt om dataskyddsförordningen
Grundläggande principer
Rättsliga grunder
Konsekvensbedömning och förhandssamråd
Konsekvensbedömning och förhandssamråd enligt brottsdatalagen
Personuppgiftsincidenter

Myndigheter och andra som utför en uppgift av allmänt intresse

Krav på tillstånd

Myndigheter och andra som utför uppgifter av allmänt intresse behöver enligt den nya lagen tillstånd för kamerabevakning, om de kamerabevakar en plats dit allmänheten har tillträde. Uppgifter av allmänt intresse kan till exempel vara privat hälso- och sjukvård, privat skolverksamhet, kollektivtrafik, järnvägstrafik och flygtrafik. Platser dit allmänheten inte har tillträde får ni bevaka utan tillstånd, men ni måste följa reglerna i dataskyddsförordningen.

Exempel på verksamheter som utför uppgifter av allmänt intresse:

  • Myndigheter
  • Privata skolor
  • Privat hälso- och sjukvård
  • Kollektivtrafiksbolag

Exempel på verksamheter som inte behöver tillstånd:

  • banker
  • butiker
  • privata parkeringshus
  • jägare som vill ha åtelkameror
  • privatpersoner

Myndigheters befintliga tillstånd fortsätter gälla även efter 25 maj 2018

Om ni är en myndighet, eller utför en uppgift av allmänt intresse, och redan har ett kameratillstånd så gäller det även efter 25 maj 2018. Ni kan alltså fortsätta kamerabevaka enligt villkoren i ert tillstånd så länge tillståndet gäller.

Ansök om tillstånd

Du ansöker om tillstånd för kamerabevakning hos Datainspektionen genom att fylla i och skicka in följande blankett:

Ansökan om tillstånd till kamerabevakning

Fyll i hela blanketten och skicka med e-post till datainspektionen@datainspektionen.se eller med brev till Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm. Se instruktioner i blanketten. Ansökan är kostnadsfri. Datainspektionen kan inte i dagsläget lämna besked om hur lång handläggningstiden för ansökan om tillstånd till kamerabevakning är. Datainspektionen arbetar med att ta fram en e-tjänst för att ansöka om tillstånd till kamerabevakning. Tills vidare används ovanstående blankett.

Högre krav på att informera

Kraven på att informera de registrerade är mer omfattande än tidigare. Om ni kamerabevakar måste ni sätta upp skyltar eller informera om bevakningen på något annat sätt. Informationen ska innehålla uppgifter om:

  • vilka ni är som kamerabevakar
  • kontaktuppgifter till er

Dessutom måste det finnas viss annan information, till exempel på en webbsida. Där måste framgå:

  • kontaktuppgifter till dataskyddsombud, om ni har ett sådant,
  • ert ändamål, alltså varför ni kamerabevakar.
  • rättslig grund, alltså vilken lag, regel eller vilket avtal som ni stödjer er på för att få kamerabevaka.
  • hur länge ni kommer att lagra uppgifterna.
  • vilka rättigheter de registrerade har, till exempel att begära att ni raderar deras uppgifter
  • att de registrerade kan klaga hos Datainspektionen om de tycker att ni bryter mot lagar, regler eller avtal.

Även följande måste framgå om det gäller för er:

  • Om ni stödjer er på intresseavvägning: vilka intressen ni har beaktat, hur ni har resonerat.
  • Om ni är skyldiga att kamerabevaka enligt avtal eller lag.
  • Vem som är mottagare av uppgifter, det vill säga om det är någon annan än ni som ska använda det insamlade materialet.
  • Om ni kommer att överföra uppgifter till tredje land.
  • Om ni kommer att använda uppgifterna för automatiserat beslutsfattande.

Spelar ni in ljud måste detta anges särskilt.

Privatpersoners kamerabevakning

När det gäller privatpersoners kameror kan de ibland vara undantagna från reglerna i dataskyddsförordningen och den nya kamerabevakningslagen. I så fall behöver du som privatperson inte ta hänsyn till reglerna. Lagen gäller helt enkelt inte. Detta förutsätter dock att

  • kameran inte filmar en plats dit allmänheten har tillträde
  • du kamerabevakar i egenskap av privatperson
  • bevakningen bedrivs som ett led i en verksamhet av rent privat natur eller som har samband med ditt hushåll

För att kunna bedöma om bevakningen är en verksamhet av rent privat natur är platsen och avsikten med övervakningen centrala faktorer. Kamerabevakning inne i en privatbostad som bedrivs av den som bor där bör normalt anses vara en verksamhet av rent privat natur. Även övervakning av andra privata byggnader än privatbostäder, till exempel garage, förråd, sjöbodar och viss tomtmark som bedrivs av innehavaren, omfattas av undantaget under förutsättning att byggnaderna inte används i näringsverksamhet. Detsamma gäller privatägda bilar och båtar så länge kameran endast fångar insidan av fordonet. Men om du som privatperson har för avsikt att sprida övervakningsmaterialet till en vidare krets, exempelvis på internet, omfattas kameran av reglerna i kamerabevakningslagen.

I dag är det vanligt förekommande att kameror i en privatbostad är kopplade till en larmcentral (hemlarm). Även sådana kameror faller utanför dataskyddsförordningen under förutsättning att privatundantaget är tillämpligt.

Datainspektionen är tillsynsmyndighet

I och med att de nya dataskyddsreglerna har börjat gälla, så har Datainspektionen ansvar för all tillsyn för kamerabevakning i Sverige.

Rättsinformation
Kamerabevakningslagen (2018:1200)
Dataskyddsförordningen artikel 6: laglig behandling av personuppgifter
Dataskyddsförordningens skäl 40–49: laglig behandling av personuppgifter

Allmänt om kamerabevakning

  • Vad är det för skillnad på dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen?

    Dataskyddsförordningen gäller för all personuppgiftsbehandling, vilket även innefattar personuppgiftshantering i bild. Dataskyddsförordningen är en EU-rättsakt och gäller framför svensk lag.

    Kamerabevakningslagen är en kompletterande svensk nationell lagstiftning och gäller för dig som kamerabevakar i Sverige. Kamerabevakningslagen ställer bl.a. krav på tystnadsplikt avseende det inspelade materialet och förhandlingsskyldighet för arbetsgivare innan bevakningskameror sätts upp. I det fall den som kamerabevakar gör det på en plats dit allmänheten har tillträde och är en myndighet (eller utför en uppgift av allmänt intresse) krävs dessutom tillstånd enligt kamerabevakningslagen. Oavsett om kamerabevakningen kräver tillstånd eller inte så ska reglerna om personuppgiftsbehandling i dataskyddsförordningen alltid följas.

  • Vilken typ av kamerabevakning omfattas av dataskyddsförordningen?

    All kamerabevakning inom EU där identifierbara personer filmas. I vissa fall är privatpersoners bevakningskameror undantagna. Läs mer om privatundantaget nedan under "Vad gäller för privatpersoner".

  • Vilken typ av kamerabevakning omfattas av kamerabevakningslagen?

    All kamerabevakning som, utan att manövreras på platsen, sker på ett sätt som innebär varaktig eller regelbundet upprepad personbevakning i Sverige, under förutsättning att den som utför bevakningen är etablerad i Sverige eller utanför EU/EES. I vissa situationer omfattas däremot inte privatpersoner.

  • Vad måste vi göra för att följa dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen när vi kamerabevakar?

    När ni kamerabevakar människor innebär det att ni behandlar personuppgifter. Därför måste ni alltid följa dataskyddsförordningen när ni filmar människor. Nedan följer en summering av vad som är viktigt att tänka på för att leva upp till kraven i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen.

    Behandla för berättigade ändamål
    Personuppgifter får bara samlas in för "särskilda uttryckligt angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål" säger dataskyddsförordningen. Detta betyder att ni – efter att ha samlat in personuppgifter för ett syfte - inte senare kan använda dessa för helt andra syften. T.ex. kan ni inte filma er butik för att förhindra snatteri, vilket är ett berättigat ändamål, och sen använda övervakningsfilmen för att se hur lång tid expediten gick på lunchrast, (vilket i sig inte heller är ett berättigat ändamål).

    Identifiera er rättsliga grund
    Man måste också ha stöd i dataskyddsförordningen för sin behandling. Detta kallas att ha en rättslig grund för behandlingen. Läs mer om rättsliga grunder här.

    I det ni som bedriver bevakningen utför en uppgift av allmänt intresse måste ni ha ett tillstånd från Datainspektionen om ni ska bevaka en plats dit allmänheten har tillträde.

    Informera mera
    När ni behandlar personuppgifter, vilket ni gör om ni filmar någon, måste ni informera personen i fråga att ni behandlar dennes personuppgifter. Ni måste bl.a. sätta upp en skylt som tydligt informerar om att ni bedriver bevakning och kontaktuppgifter till er som bevakar. Läs mer om vilken information ni måste lämna när ni kamerabevakar här.

    Spara mindre
    En viktig regel i förordningen är att man inte får spara personuppgifter längre än vad som är nödvändigt. Hur länge det är nödvändigt att spara personuppgifterna beror på vad ni behöver personuppgifterna till, d.v.s. vilket som är ert identifierade syfte med behandlingen. Det är även viktigt att ni bara bevakar den yta som ni måste filma med hänsyn till ändamålet. Om ni exempelvis vill bevaka en kassalinje vid en snabbmatsrestaurang för att förhindra och utreda rån ska ni begränsa kamerans upptagningsområde till just kassalinjen, och inte filma sittande gäster på restaurangen. Fundera över om ni behöver kunna se alla ytor som syns på bilden. Om inte, så kan bilden exempelvis maskas för att alltså begränsa personuppgiftsbehandlingen.

    Se över säkerheten
    Tänk på att skydda personuppgifterna som ni hanterar, så att de inte stjäls eller oavsiktligt raderas eller ändras. I det innefattar även att begränsa de som hos er har tillgång till uppgifterna. Som tumregel kan sägas att kraven på säkerheten ökar i takt med hur pass känsliga personuppgifter man behandlar.

    Myndighet eller uppgift av allmänt intresse – sök tillstånd!
    Om ni som bedriver bevakningen är en myndighet eller utför en uppgift av allmänt intresse och bevakar en plats dit allmänheten har tillträde så måste ni ansöka om tillstånd.

    Förhandla med facket
    Var uppmärksam på de bestämmelser som finns i 11-14§§ MBL avseende arbetsgivares förhandlingsskyldighet med facket.

    Tystnadsplikt
    All information som man får reda på i anledningen av kamerabevakningen är belagd med tystnadsplikt.

     

  • Vad gäller för privatpersoner?

    När det gäller privatpersoners kameror kan de ibland undantas på grund av det så kallade privatundantaget i kamerabevakningslagen respektive dataskyddsförordningen. I sådana fall behöver privatpersonen inte ta hänsyn till reglerna i kamerabevakningslagen eller dataskyddsförordningen. Lagarna gäller helt enkelt inte. Detta förutsätter dock:

    att kameran inte fångar en plats dit allmänheten har tillträde

    att du bevakar i egenskap av privatperson, och

    att bevakningen bedrivs som ett led i en verksamhet av rent privat natur.

    För att kunna bedöma om bevakningen är en verksamhet av rent privat natur är platsen och avsikten med bevakningen centrala faktorer. Kamerabevakning inne i en privatbostad som bedrivs av den som bor där bör normalt anses vara en verksamhet av rent privat natur. Även bevakning av andra privata byggnader än privatbostäder, till exempel garage, förråd, sjöbodar och viss tomtmark som bedrivs av innehavaren, omfattas av undantaget under förutsättning att byggnaderna inte används i näringsverksamhet. Detsamma gäller privatägda bilar och båtar så länge kameran endast fångar insidan av fordonet. Kamerabevakar en privatperson utanför sin direkta privata sfär så ska däremot dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen tillämpas. Likaså om privatpersonen har för avsikt att sprida bevakningsmaterialet till en vidare krets, exempelvis på Internet.

    I dag är det vanligt förekommande att kameror i en privatbostad är kopplade till en larmcentral (hemlarm). Även sådana kameror faller utanför dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen under förutsättning att undantaget för privat kamerabevakning är tillämpligt.

  • När kan man få tillstånd till att kamerabevaka?

    Datainspektionen blir tillståndsmyndighet den 1 augusti 2018. Datainspektionen kommer inte pröva några ansökningar om tillstånd till kamerabevakning innan den 1 augusti.

    Datainspektionen gör alltid en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet och kommer ge tillstånd till kamerabevakning om intresset av bevakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad.

    Vid bedömningen av intresset av kamerabevakning beaktar Datainspektionen särskilt om bevakningen behövs för att

    1. förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra brott på en brottsutsatt plats eller på en annan plats där det av särskild anledning finns risk för angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet eller på egendom,

    2. förebygga, förhindra eller upptäcka störningar av allmän ordning och säkerhet eller begränsa verkningarna av sådana störningar,

    3. utöva kontrollverksamhet,

    4. förebygga, förhindra eller upptäcka olyckor eller begränsa verkningarna av inträffade olyckor, eller

    5. tillgodose andra därmed jämförliga ändamål.

    Vid bedömningen av den enskildes intresse av att inte bli bevakad ska det särskilt beaktas 1. hur bevakningen ska utföras, 2. om teknik som främjar skyddet av den enskildes personliga integritet ska användas, och 3. vilket område som ska bevakas.

  • Hur vet vi om vi får kamerabevaka med stöd av artikel 6.1 f (intresseavvägning) i dataskyddsförordningen?

    Är ni en privat verksamhet som inte behöver tillstånd till kamerabevakning är det troligt att ni måste basera er kamerabevakning på en intresseavvägning. Det krävs då att behandlingen är nödvändig för ett berättigat intresse och att den bevakade personens intresse av skydd för sina personuppgifter inte väger tyngre än det berättigade intresset. En tumregel är att den som fick kamerabevaka enligt den gamla kameraövervakningslagen även får kamerabevaka med stöd av en intresseavvägning.

    Ett berättigat intresse kan t.ex. vara bevakning för säkerhet och brottsförebyggande ändamål. Detta intresse måste ställas mot intresset att inte bli filmad hos den som blir föremål för bevakningen. Intresset att inte bli filmad kan variera beroende på vilken plats kameran filmar. Ni bör även utgå från vad den registrerade rimligen kan förvänta sig på den platsen som kameran filmar.

    Bedriver ni en butik och vill filma den öppna butiksytan i syfte att förhindra och utreda snatteri väger ert intresse tyngre än kundens intresse av att inte bli filmad. Däremot väger inte ert intresse tyngre än kundens intresse av att exempelvis inte bli filmad inne i butikens omklädningsrum.

    Myndigheter får aldrig kamerabevaka med stöd av en intresseavvägning när de ägnar sig åt myndighetsutövning. Sådan kamerabevakning ska istället ske med stöd av artikel 6.1 e).

  • Vad händer om man bedriver olaglig kamerabevakning?

    Datainspektionen kan besluta att ett företag eller, i förekommande fall, en privatperson som bryter mot reglerna i dataskyddsförordningen ska betala en administrativ sanktionsavgift. Avgiften kan som mest vara 20 miljoner euro eller fyra procent av bolagets globala årsomsättning, beroende på vilket belopp som är högst. För de något mindre allvarliga överträdelserna gäller ett maxbelopp på 10 miljoner euro eller 2 procent av den globala årsomsättningen. Det blir förmodligen inte vanligt att Datainspektionen dömer ut maximala sanktionsavgifter.

    Hur hög sanktionsavgiften blir beror dels på vilken bestämmelse överträdelsen gäller, dels på omständigheterna i det enskilda fallet. Datainspektionen kommer bland annat att titta på hur allvarlig överträdelsen är, hur stor skada som skett, om det är fråga om känsliga personuppgifter, om det rör sig om upprepade överträdelser och om överträdelsen är avsiktlig. Datainspektionen ska se till att en eventuell sanktionsavgift är effektiv, proportionerlig och avskräckande. Därför kan även exempelvis organisationens storlek ha betydelse.

    I Sverige kan även myndigheter påföras sanktionsavgifter. För mindre allvarliga överträdelser ska avgiften uppgå till högst 5 miljoner kronor och för allvarligare överträdelser till högst 10 miljoner kronor.

    Datainspektionen kan även utfärda varningar om en planerad behandling av personuppgifter sannolikt kommer att bryta mot bestämmelserna i förordningen. Datainspektionen kan även utfärda reprimander om en pågående behandling av personuppgifter bryter mot bestämmelserna och kan dessutom förelägga ett företag eller annan organisation att de måste upphöra med en viss behandling.

    Datainspektionens beslut kan överklagas.

  • Våra kameror filmar aldrig människor, gäller dataskyddsförordningen eller kamerabevakningslagen?

    Nej. Det sker helt enkelt ingen personövervakning eller personuppgiftsbehandling.

  • Gäller kamerabevakningslagen eller dataskyddsförordningen om jag sätter upp en kameraattrapp?

    Nej. Det sker helt enkelt ingen personövervakning eller personuppgiftsbehandling.

  • Hur gör jag om jag vill anmäla en olaglig bevakningskamera till Datainspektionen?

    Läs gärna vår information på webbplatsen i första hand för att skapa dig en uppfattning om en viss kamerabevakning är olaglig. Om du efter att ha läst på om reglerna tycker att kamerabevakningen är olaglig kan du lämna ett klagomål till Datainspektionen.

    Datainspektionen tar själv beslut om tillsyn ska inledas sedan klagomål inkommit. Sådana beslut är inte överklagbara.

    Läs mer om hur du lämnar ett klagomål till Datainspektionen

  • Kan vi be om samtycke för att kamerabevaka?

    I praktiken är detta ofta mycket svårt eftersom det sällan går att på förhand avgöra vilka som kommer att filmas av en viss kamera. Vidare måste den som kamerabevakar försäkra sig om att samtycket lever upp till de krav som ställs i dataskyddsförordningen. Läs mer om samtycke här

  • Hur ska vi tänka kring principen om uppgiftsminimering när vi kamerabevakar?

    Bevaka så få personer som möjligt för att uppnå ert syfte med bevakningen. Om ni exempelvis vill bevaka en kassalinje vid en snabbmatsrestaurang ska ni begränsa kamerans upptagningsområde till just kassalinjen, och inte filma sittande gäster på restaurangen. Fundera över om ni behöver kunna identifiera personer på bilden. Om inte, så kan bilden exempelvis maskas för att alltså begränsa personuppgiftsbehandlingen.

  • Kan de som filmas begära ut bilder enligt rätten till tillgång?

    Enligt dataskyddsförordningen har den som bevakas rätt att få veta om den har blivit bevakad samt att få tillgång till sådana bilder, denna rättighet kallas rätten till tillgång. Av dataskyddsförordningens artikel 15 framgår vilken information som ska lämnas ut.

    Rätten till tillgång innebär att ni kan vara tvungna att lämna ut bilder på de som filmats av kameran. Exempelvis har en anställd eller kund som blir filmad av en butiks bevakningskamera rätt att begära ut bevakningsbilderna på sig själv. Tänk på att inte lämna ut information om andra än den som begär ut informationen. Om ni inte kan identifiera den som bevakats gäller inte rätten till registerutdrag och ni behöver inte lämna ut några bilder, om inte den som filmats kan lämna ytterligare information som möjliggör identifiering. Det skulle exempelvis vara möjligt om den som begär informationen kan berätta vid vilken tidpunkt som den blev filmad.

    För att kunna hjälpa de som ni filmat på bästa möjliga sätt är det en god idé att ni har en tydlig policy för hur ni ska hantera begäran om registerutdrag.

  • Får man sätta upp dolda bevakningskameror utan att informera den som bevakas?

    Nej. Det är olagligt. Utöver dataskyddsförordningens regler kan till exempel även brottsbalkens bestämmelse om kränkande fotografering bli tillämplig.

Söka tillstånd för kamerabevakning

  • Vem måste söka tillstånd för att få kamerabevaka?

    Den som är en myndighet eller utför en uppgift av allmänt intresse och bevakar en plats dit allmänheten har tillträde måste ansöka om tillstånd för sin kamerabevakning.

    Även om man inte behöver tillstånd för sin kamerabevakning måste man fortfarande följa dataskyddsförordningen, kamerabevakningslagen eller annan tillämplig dataskyddsreglering.

  • Hur avgör man om den plats som ska kamerabevakas är "en plats dit allmänheten har tillträde"?

    Begreppet "plats dit allmänheten har tillträde" ska tolkas vitt och omfattar inte bara platser som allmänheten brukar vistas på, utan även områden som allmänheten över huvud taget har tillträde till. Således omfattas sådana platser där människor kan tänkas uppehålla sig och som inte är enskilda. När det gäller enskilda/privata områden har det i praxis dessutom ansetts att dessa måste vara inhägnade (exempelvis med häck, stängsel eller staket) för att kamerabevakningen inte ska kräva tillstånd.

  • Vad betyder "uppgift av allmänt intresse"?

    Tillstånd till kamerabevakning krävs vid utförande av uppgift av allmänt intresse, förutsatt att uppgiften följer av lag eller annan författning, kollektivavtal eller beslut som meddelats med stöd av lag eller annan författning och att bevakningen avser plats dit allmänheten har tillträde.

    Uppgift av allmänt intresse omfattar samtliga fall där enskilda subjekt har anförtrotts förvaltningsuppgifter som innebär myndighetsutövning, uppgifter inom brottsdatalagens tillämpningsområde eller uppgifter på området för nationell säkerhet.

    Uppgift av allmänt intresse omfattar också hälso- och sjukvård, förutsatt att det rör sig om bevakning av utrymmen som allmänheten har tillträde till. Vidare omfattas även kamerabevakning av skolområden dit allmänheten har tillträde liksom kollektivtrafik, järnväg, flyg och liknande, förutsatt att den som bedriver verksamheten kan anses utföra en uppgift av allmänt intresse som är fastställd på det sätt som anges i bestämmelsen.

    Uppgift av allmänt intresse ska alltså vara fastställd lag/författning, beslut eller kollektivavtal. Annars är det inte en uppgift av allmänt intresse.

    Detta innebär att det i normalfallet inte behövs tillstånd vid kamerabevakning av t.ex. butiker, köpcentrum, restauranger, hotell eller banklokaler. Vidare behövs inte tillstånd när religiösa samfund använder kamerabevakning i anslutning till sina lokaler.

    Tillståndskravet gäller normalt inte heller vid kamerabevakning av idrottsanläggningar eller kulturella evenemang, förutsatt att verksamheten inte bedrivs av en myndighet. Kamerabevakning inom jordbruk och skogsbruk av t.ex. stöldbegärliga maskiner omfattas normalt sett inte heller av tillståndskravet. Detsamma gäller kamerabevakning vid jakt, exempelvis vid en jaktåtel.

    Kamerabevakning där personer filmas som inte omfattas av tillståndskravet omfattas dock av lagens bestämmelser om krav på upplysning och tystnadsplikt. Sådan kamerabevakning måste vidare bedrivas i enlighet med dataskyddsförordningen eller annan tillämplig dataskyddsreglering

  • Hur ansöker man om tillstånd att få kamerabevaka?

    Du ansöker om tillstånd för kamerabevakning hos Datainspektionen genom att fylla i och skicka in följande blankett: 

    Ansökan om tillstånd till kamerabevakning

  • Vi har fått tillstånd från länsstyrelsen att kamerabevaka, kommer tillståndet att vara giltigt även efter den 25 maj 2018?

    För det fall ni omfattas av tillståndsplikten enligt kamerabevakningslagen kommer även tidigare tillstånd fortsättningsvis vara giltiga.

    För det fall ni inte omfattas av tillståndsplikten har ert tillstånd upphört att gälla, eftersom tillståndet inte längre behövs. Om ni följer de villkor som framgår av tillståndet talar det för att er kamerabevakning kommer vara laglig eftersom en intresseavvägning gjordes av tillståndsmyndigheten när tillståndet beviljades. Har ni tidigare gjort en anmälan om er kamerabevakning till länsstyrelsen så upphör denna att gälla.

  • Är ett kommunalt bostadsföretag tillståndspliktigt enligt kamerabevakningslagen?

    Ja. Datainspektionen anser att kommunala bostadsföretag är tillståndspliktiga enligt kamerabevakningslagen eftersom bolagen utför en uppgift av allmänt intresse. I det fall kommunala bostadsföretag vill kamerabevaka en plats dit allmänheten har tillträde krävs tillstånd från Datainspektionen.

    Uthyrning av bostäder i kommunal regi är av intresse för ett stort antal människor i kommunen och verksamheten att hyra ut bostäder grundar sig i beslut från kommunen, varvid verksamheten måste anses utföra en uppgift av allmänt intresse som följer av beslut i den mening som avses i 7§ kamerabevakningslagen.

Information om kamerabevakning

  • Måste man informera om att en plats är kamerabevakad?

    Ja. Informationen måste leva upp till de krav som ställs i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen.

  • Hur ska man informera?

    Om ni kamerabevakar måste ni sätta upp skyltar eller informera om bevakningen på något annat sätt. Informationen ska innehålla uppgifter om:

    • vilka ni är som kamerabevaka
    • kontaktuppgifter till er

    Dessutom måste det finnas viss annan information, till exempel på en webbsida. Där måste framgå:

    • kontaktuppgifter till ert dataskyddsombud, om ni har något,
    • ert ändamål, alltså varför ni kamerabevakar,
    • rättslig grund, alltså vilken lag, regel eller vilket avtal som ni stödjer er på för att få kamerabevaka,
    • hur länge ni kommer att lagra uppgifterna,
    • vilka rättigheter de registrerade har, till exempel att begära att ni raderar deras uppgifter, och att de registrerade kan klaga hos Datainspektionen om de tycker att ni bryter mot lagar, regler eller avtal.

    Även följande måste framgå i den mån det gäller för er:

    • Om ni stödjer er på intresseavvägning: vilka intressen ni har beaktat, hur ni har resonerat,
    • Om ni är skyldiga att kamerabevaka enligt avtal eller lag,
    • Vem som är mottagare av uppgifter, det vill säga om det är någon annan än ni som ska använda det insamlade materialet,
    • Om ni kommer att överföra uppgifter till tredje land,
    • Om ni kommer att använda uppgifterna för automatiserat beslutsfattande
    • Om ni tar upp ljud vid bevakningen måste detta uppges särskilt på skylten.

Kamerabevakning i skolan

  • Är kamerabevakning i skolan tillståndspliktig?

    Alla bevakningskameror som används i skolverksamhet och filmar en plats dit allmänheten har tillträde är tillståndspliktiga. Skolgårdar anses generellt vara en plats dit allmänheten har tillträde. Inne i en skolbyggnad anses allmänheten ha tillträde till ytan fram till skolexpeditionen. Kamerabevakning av dessa ytor är därmed tillståndspliktiga. Övriga ytor inne i skolbyggnaden anses vara plats dit allmänheten inte har tillträde och kamerabevakning där är därför inte tillståndspliktig. Där ansvarar huvudmannen själv för att reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen följs. Eftersom skolan är en arbetsplats finns en skyldighet för arbetsgivaren att förhandla med arbetstagarorganisationer i enlighet med 11-14 §§ i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) i samband med att kamerabevakning övervägs.

  • Får vi kamerabevaka våra fasader?

    Om en skola har haft problem med skadegörelse och brott och ändamålet med bevakningen är att förhindra skadegörelse och brott har det i svensk praxis varit tillåtet att bevaka skolfasader på vissa villkor. Datainspektionen anser att den bevakning som varit tillåten enligt tidigare praxis åtminstone kommer bestå och att skolor som är drabbade av skadegörelse och brott även fortsättningsvis åtminstone kommer att kunna bedriva bevakning av fasader (samt område två meter utanför fasaden) kl. 20.00–05.00 måndagar-fredagar som inte utgör skolfri helgdag samt kl. 18.00–05.00 lördagar, söndagar och andra helgdagar. Tillstånd krävs för den typen av kamerabevakning, eftersom allmänheten anses ha tillträde dit.

Kamerabevakning inom vård och hemtjänst

  • Får en vårdgivare sätta upp en nattkamera hemma hos mig?

    Ja, om du har samtyckt till det eller om vårdgivaren har kunnat visa att behovet av kamerabevakning väger tyngre än din rätt att inte bli bevakad (det vill säga din personliga integritet). Eftersom kamerabevakningen sker i en integritetskänslig miljö, till exempel i sovrummet, och integritetsintresset därför är stort kan det vara svårt för vårdgivaren att visa att bevakningsintresset för att till exempel förhindra fallolyckor väger tyngre. I praktiken innebär det att vårdgivaren som huvudregel behöver ha ditt samtycke för att få sätta upp en nattkamera hos dig.

    För att du ska kunna lämna ett samtycke måste du ha fått information om kamerabevakningen och vara kapabel att förstå innebörden av ditt samtycke. Saknar du förmåga att förstå, till exempel på grund av psykisk sjukdom eller demens, får vårdgivaren inte kamerabevaka med stöd av det samtycket.

    Om du ångrar dig kan du återkalla ditt samtycke till bevakningen och då får vårdgivaren inte längre kamerabevaka dig med stöd av samtycke. Får du besökare när kamerabevakningen sker får vårdgivaren inte kamerabevaka dem heller utan deras samtycke.

  • Får en anhörig sätta upp en kamera hos mig för att se att hemtjänstpersonalen sköter sig?

    Om följande förutsättningar är uppfyllda gäller det så kallade privatundantaget som gör att du får kamerabevaka i ditt hem utan att följa reglerna i kamerabevakningslagen eller dataskyddsförordningen:

    • kamerabevakningen bedrivs av dig själv som fysisk person (ej företag) eller av någon annan, till exempel en anhörig, på uppdrag av dig,
    • kamerabevakningen är begränsad till ditt hem och riktas inte mot plats dit allmänheten har tillträde, t.ex. trottoaren eller gatan utanför ditt hem, samt
    • avsikten inte är att sprida materialet från kamerabevakningen vidare, exempelvis via Internet.

    Det är du själv som ska bedriva kamerabevakningen för att du ska kunna använda dig av undantaget. Om exempelvis en anhörig övervakar måste det ske på uppdrag av dig. Avgörande här blir om du har tillgång till det inspelade materialet eller kan påverka hur och när kamerabevakningen ska bedrivas. Det krävs att du har förmåga att förstå innebörden av kamerabevakningen. Om du inte vet om att en bevakningskamera är uppsatt eller om du saknar beslutsförmåga, till exempel på grund av psykisk sjukdom eller demens, kan en anhörigs kamerabevakning inte anses ske på uppdrag av dig. Andra omständigheter som talar för att det inte handlar om kamerabevakning på uppdrag av den som övervakas är om bevakningen är särskilt integritetskänslig, till exempel vid övervakning av sovrum, toalettbesök, duschning och annan intimhygien eller liknande.

    Om förutsättningarna för privatundantaget inte är uppfyllda gäller reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen.

    Observera att även om privatundantaget är tillämpligt så kan det finnas andra bestämmelser som kan bli aktuella när det gäller materialet från kamerabevakningen, till exempel arbetsrättsliga regler eller regler på arbetsmiljöområdet. Det finns också en brottsrubricering gällande kränkande fotografering samt olaga integritetsintrång som kan bli tillämplig i vissa fall.

Kamerabevakning i butik

  • Gäller vår anmälan om kameraövervakning efter den 25 maj 2018?

    Nej. Har ni gjort en anmälan om kameraövervakning till länsstyrelsen upphör den att gälla den 25 maj 2018. Ni måste istället följa reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen. Vidare finns det även skyldighet för arbetsgivare att förhandla med arbetstagarorganisationer i enlighet med 11-14 §§ i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL).

  • Får jag använda bevakningskameror i min butik?

    Det beror på. Är syftet med bevakningen att förhindra rån, stölder, snatteri, bedrägeri eller annan brottslighet är det skäl som talar starkt för att bevakningen är tillåten. Det är däremot inte tillåtet att även kamerabevaka för andra syften som är oförenliga med de tidigare syftena. Har ni t.ex. satt upp en bevakningskamera i syfte att förhindra snatteri får ni inte använda kameran för att kontrollera att lokalvårdarna sköter sin arbetsuppgifter.

    Det är däremot inte tillåtet att bevaka omklädningsrum, provhytter, toalettutrymmen eller liknande utrymmen.

  • Får vi kamerabevaka vårt lager?

    Det finns inte alltid lika starka skäl att bevaka en lageravdelning som en butiksyta. Om personalen endast sporadiskt uppehåller sig på lagret och det finns stöldbegärligt gods där är det omständigheter som talar för att bevakningen bör godtas. Är det däremot en lageryta där personal uppehåller sig under en längre tid bör det ställas högre krav på arbetsgivarens intresse av att få kamerabevaka ytan eftersom integritetsintresset hos de anställda då är större.

  • Får vi kamerabevaka vår lastkaj?

    Det finns inte alltid lika starka skäl att bevaka en lastkaj som en butiksyta. Om personalen endast sporadiskt uppehåller sig på lastkajen och det finns stöldbegärligt gods där är det omständigheter som talar för att bevakningen bör godtas. Är det däremot en lastkaj där personal uppehåller sig under en längre tid bör det ställas högre krav på arbetsgivarens intresse av att få kamerabevaka ytan eftersom integritetsintresset hos de anställda då är större. Det är även viktigt att ställa in kameran så att endast lastkajen bevakas, och inte omkringliggande gator eller fastigheter.

Kamerabevakning och drönare

  • Vilka regler gäller för kamerabevakning med drönare?

    Samma regler som för övrig kamerabevakning. Om drönaren fångar personer som kan identifieras blir reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen tillämpliga.

  • Krävs det tillstånd för att få filma med en drönare?

    Filmningen sker vid myndighetsutövning eller någon som utför en uppgift av allmänt intresse
    Om den som bedriver bevakning är en myndighet eller utför en uppgift av allmänt krävs tillstånd om drönaren kommer användas för varaktig eller regelbunden personövervakning på en plats dit allmänheten har tillträde.

    Om drönaren används i annat syfte än att bevaka personer, exempelvis för olika typer av mätningar eller besiktningar, och om användaren ser till att personer varken varaktigt eller regelbundet upprepat fångas av kameran på ett sätt som gör det möjligt att identifiera dem är kamerabevakningslagen inte tillämplig. Så kan ske genom att kameran slås på först när kameran når en viss höjd eller när drönaren flyger över ett område där människor normalt inte uppehåller sig. Kamerabevakningslagen blir inte heller tillämplig om enstaka identifierbara personer helt kortvarigt hamnar i kamerans upptagningsområde, så länge det inte sker regelbundet.

    Filmningen sker av privatperson eller en rent privat verksamhet
    I det fall bevakningen bedrivs av en privatperson eller en rent privat verksamhet som inte utför en uppgift av allmänt intresse krävs inte tillstånd enligt kamerabevakningslagen. Däremot måste den som utför kamerabevakningen följa reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen.

     

  • Vad gäller för medier såsom tv-bolag eller tidningar som vill använda kameraförsedda drönare i sin verksamhet?

    Dataskyddsförordningen gäller inte för grundlagsskyddade medier. Kamerabevakningslagen är inte heller tillämplig.

  • Vad händer med de tillstånd som länsstyrelsen har beviljat avseende kamerabevakning med drönare efter den 1 augusti 2017?

    Om er verksamhet inte längre måste ha tillstånd upphör tillstånden att gälla. Ni måste istället följa de regler som följer av dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen. Om ni följer de villkor som angavs i ert tillstånd talar det starkt för att ni även kommer leva upp till de krav som ställs i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen. Om kamerabevakningen utförs av en myndighet eller någon annan som utför en uppgift av allmänt intresse ska ni fortsatt ha tillstånd även efter den 1 augusti 2018. Tidigare beviljade tillstånd för dessa fortsätter att gälla.

  • Får jag filma med en drönare på min privata, tydligt avgränsade tomt?

    Om du som fysisk person endast filmar den egna privatbostaden eller den egna tomten (och inget annat) som ett led i något av rent privat natur eller som har samband med ditt hushåll så omfattas filmningen av privatundantaget i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen. Det innebär att dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen inte gäller för sådan användning av drönaren. Drönaren får inte användas i yrkes- eller affärsmässig verksamhet för att undantaget ska gälla.

  • Jag använder drönare i min verksamhet, men jag vill inte ha med några personer på bilderna. Gäller dataskyddsförordningen för min verksamhet?

    Dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen gäller bara om bevakningen innebär att personuppgifter behandlas. Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan knytas till en levande person, till exempel bilder på identifierbara personer och registreringsskyltar. Om ingen person eller någon annan uppgift som kan härledas till en viss person kommer med i bild, gäller inte dataskyddsförordningen eller kamerabevakningslagen.

Kamerabevakning på arbetsplatsen

  • Får arbetsgivaren sätta upp bevakningskameror på arbetsplatsen för att förebygga brott?

    Arbetsgivaren måste se till att kraven är uppfyllda enligt dataskyddslagstiftningen. När det gäller bevakning av arbetstagare som står i en beroendeställning till den som ska bedriva övervakningen, är det normalt inte möjligt att stödja övervakningen på samtycke. Det innebär att övervakning bara är tillåten om behovet av bevakningen väger tyngre än de enskildas intresse av att inte bli bevakade (en så kallad intresseavvägning). Anställda har normalt ett starkt intresse av att slippa bli kameraövervakade på arbetet. Det betyder att arbetsgivaren måste kunna visa att det finns starka skäl för övervakningen och att det inte går att komma till rätta med problemen med mindre ingripande åtgärder.

    Om en arbetsgivare överväger att påbörja kamerabevakning på en arbetsplats ska en förhandling med företrädare för arbetstagarna genomföras enligt 11-14 §§ i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL).

    För att det ska vara tillåtet att använda kamerabevakning med bildinspelning på en arbetsplats i brottsförebyggande syfte krävs som regel att varje område som kamerabevakas är brottsutsatt.

    Undantag kan gälla för mycket begränsade utrymmen med en ökad risk för brottslighet, exempelvis där man förvarar särskilt stöldbegärlig egendom. Det krävs att man har genomfört åtgärder för att begränsa bevakningen. Det kan exempelvis gälla låsta kassa- eller säkerhetsrum med begränsat tillträde, där anställda normalt sett inte uppehåller sig under arbetsdagen, i vart fall inte annat än kort tid för att utföra vissa specifika arbetsuppgifter.

    Är syftet med bevakningen att förhindra rån, stölder, snatteri, bedrägeri eller annan brottslighet i butik är det skäl som talar starkt för att bevakningen är tillåten.

  • Vilka regler finns det för att sätta upp en bevakningskamera på en byggarbetsplats?

    Om det inte är möjligt att identifiera personer genom kamerabevakningen omfattas den inte av dataskyddsförordningen eller kamerabevakningslagen. Det finns då inga hinder mot att fotografera och visa bilderna för till exempel intressenter.

    Om det däremot finns en möjlighet att identifiera personer så gäller dataskyddsförordningen eller kamerabevakningslagen och den som bedriver bevakningen måste se till att hen följer reglerna.

  • Kan man informera om kamerabevakningen på arbetsplatsen på annat sätt än med skyltar?

    Upplysning om personuppgiftsbehandling ska lämnas genom tydlig och klar information. Även om det bästa sättet att upplysa om kamerabevakning oftast är att sätta upp informationsskyltar kan det finnas situationer där någon annan form av information är mer lämpad. Att bara ge muntlig information anser Datainspektionen däremot är tveksamt. Med muntlig information är det svårt att i efterhand kontrollera om informationsplikten har uppfyllts. Det är dessutom svårt att på ett bra och praktiskt sätt lämna muntlig information till externa personer, exempelvis besökare och andra utomstående som endast tillfälligt uppehåller sig på platsen. Även i förhållande till anställda krävs det mycket väl avvägda och tydliga rutiner för att det ska kunna vara tillräckligt att endast ge muntlig information.

  • Var måste arbetsgivaren sätta upp skyltar om kamerabevakningen?

    Det ska vara tydligt på förhand för den som går in i ett specifikt utrymme att den platsen är kamerabevakad. Den som blir föremål för bevakningen bör få informationen innan den blir bevakad för att ha möjlighet att välja att inte bli bevakad. Det betyder att det inte är tillräckligt att sätta upp en skylt vid exempelvis huvudentrén till en butik, när det även gäller kamerabevakning som bedrivs i utrymmen intill butikslokalen, eller om det finns flera ingångar till butiken.

  • Får en butiksinnehavare i samband med kamerabevakning även avlyssna ljud från personal eller kunder i butiken?

    För att få avlyssna ljud krävs det mycket starka skäl. Den som är ansvarig för bevakningen måste kunna visa att behovet av att avlyssna ljud i samband med kamerabevakningen väger tyngre än integritetsintresset på platsen. Ljudavlyssning anses generellt innebära en stor risk för kränkning av den personliga integriteten, vilket ökar kraven på den som bedriver bevakningen att styrka sitt behov av ljudavlyssning.

  • Får jag bevaka mina anställda för att se om de sköter sina arbetsuppgifter?

    Det är inte tillåtet att bevaka anställda för att rutinmässigt kontrollera hur de utför sina arbetsuppgifter.

Kamerabevakning i hemmet

  • Jag vill sätta upp kameror i min egen bostad och trädgård. Får jag det?

    Ja, under förutsättning att det är plats som allmänheten inte har tillträde till.

    Om kamerans räckvidd endast omfattar din bostad eller inhägnade trädgård gäller inte dataskyddsförordningen eller kamerabevakningslagen eftersom det så kallade privatundantaget blir tillämpbart. Du får alltså sätta upp en kamera om kamerans upptagningsområde endast omfattar den egna tomten och tomten är inhägnad på ett tydligt sätt med häck eller staket. Dessutom krävs att du inte tänkt sprida materialet, exempelvis via Internet.

    En annan situation är om kamerans räckvidd når grannens bostad och trädgård. Det är normalt en plats dit allmänheten inte har tillträde. Datainspektionen anser att det är otillåtet att kamerabevaka grannars bostäder och trädgårdar. Det beror på att det i princip inte kan finnas några berättigade intressen för en person att övervaka sina grannars tomter, om det inte är så att grannarna har samtyckt till övervakningen.

  • Får jag sätta upp en titthålskamera i min villadörr?

    Det beror på. Om kamerans räckvidd endast omfattar din inhägnade trädgård gäller inte dataskyddsförordningen. Du får alltså sätta upp en kamera om kamerans upptagningsområde endast omfattar den egna tomten och tomten är inhägnad på ett tydligt sätt med häck eller staket. Dessutom krävs att du inte tänkt sprida materialet, exempelvis via Internet.

    Om titthålskameran däremot fångar grannens trädgård, gatan utanför ditt hus eller andra allmänna platser gäller reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen.

    En annan situation är om titthålskamerans räckvidd når grannens bostad och trädgård. Det är normalt en plats dit allmänheten inte har tillträde. Datainspektionen anser att det är otillåtet att kamerabevaka grannars bostäder och trädgårdar. Det beror på att det i princip inte kan finnas några berättigade intressen för en person att övervaka sina grannars tomter, om det inte är så att grannarna har samtyckt till övervakningen.

  • Får en hyresvärd eller en bostadsrättsförening sätta upp bevakningskameror innanför entrén, i trapphuset och källargångarna där tvättstugan och förråd till lägenheterna finns inne i ett flerbostadshus?

    Kamerabevakning kan i teorin ske genom att man har samtycke från samtliga personer som kan bli kamerabevakade, eller när behovet av kamerabevakning väger tyngre än integritetsintresset på platsen (vid en så kallad intresseavvägning). Eftersom ett flerbostadshus kan besökas av många i förväg okända personer, till exempel besökare till de boende, så är det i praktiken inte möjligt att basera kamerabevakningen på samtycken då dessa ska ha inhämtats innan kamerabevakningen påbörjas. Om kamerabevakningen är tillåten eller inte får därför istället avgöras efter en intresseavvägning.

    Kamerabevakning som sker innanför entrén eller i trapphuset till lägenheterna ses generellt som särskilt integritetskänslig eftersom de boende blir övervakade när de kommer till och från sina bostäder. Det möjliggör en kartläggning av de boendes vanor, besök och umgängeskrets. Därför krävs det mycket starka skäl för att bevakning ändå ska vara tillåten.

    Kamerabevakning som sker i källarutrymmen där exempelvis förråd, soprum, tvättstuga, cykelrum och liknande kan finnas, anses inte riktigt lika integritetskänslig som kamerabevakning i anslutning till lägenheterna, eftersom det är utrymmen som de boende inte behöver passera för att ta sig till och från sina bostäder men det handlar ändå om en integritetskänslig övervakning i anslutning till boendet. Man måste därför även i dessa fall kunna visa på ett tungt vägande behov av kamerabevakning för att den ska vara tillåten. Det kan exempelvis röra sig om upprepade stölder från förråd eller upprepad skadegörelse i tvättstugan, som man inte har kunnat komma till rätta med på annat sätt än genom kamerabevakning.

  • Min granne har satt upp en kamera som filmar in i min bostad/trädgård. Får hen göra det?

    Datainspektionen anser att det är otillåtet att kamerabevaka grannars bostäder och trädgårdar. Det beror på att det i princip inte kan finnas några legitima skäl för en person att övervaka sina grannars tomter, om inte grannarna har samtyckt till övervakningen.

Hantering av bevakningsmaterial

  • Får man lämna ut material från kamerabevakning till vem som helst?

    Nej.

    Material från kamerabevakning omfattas av en tystnadsplikt enligt 22 § kamerabevakningslagen och ska skyddas mot obehörig åtkomst eller obehörigt utnyttjande. Den som tar del av information som har inhämtats genom kamerabevakning får inte obehörigen röja eller utnyttja det som han eller hon på detta sätt har fått veta om någon enskilds personliga förhållanden. Skyddas inte materialet kan det vara fråga om ett brott mot tystnadsplikten.

    Man får dock lämna ut material till brottsbekämpande myndigheter, som exempelvis Polismyndigheten, om uppgifterna behövs för att utreda, förebygga, förhindra eller upptäcka brott som har fängelse i straffskalan.

    Material från kamerabevakning får även lämnas ut till en kommun eller myndighet som ansvarar för räddningstjänst, om uppgifterna behövs för att förebygga en hotande olycka eller för att begränsa verkningarna av en redan inträffad olycka.

    Däremot får till exempel en butik inte lämna över bilder till en annan butik. Tanken bakom lagstiftningen är att det ska vara brottsbekämpande myndigheter, som Polismyndigheten, som ska bedöma om det finns ett behov av att sprida bilder vidare.

  • Hur ska bild- och ljudmaterial från kamerabevakning skyddas?

    Bild och ljud som tas upp i samband med kamerabevakning ska skyddas med lämpliga säkerhetsåtgärder. Säkerhetsåtgärderna ska anpassas till de tekniska möjligheter som finns, vad det kostar att genomföra åtgärderna, de särskilda risker som finns med behandling av materialet och hur känsligt materialet är.

    Om någon annan anlitas för att ha hand om kamerabevakningen ska den som bedriver kamerabevakningen ge instruktioner till den som har hand om bevakningen och ha ett skriftligt avtal med denne, ett personuppgiftsbiträdesavtal Dessutom ska den som bedriver kamerabevakningen kontrollera den som anlitas sköter bevakningen på ett lagligt sätt.

  • Hur länge får man spara material från kamerabevakning?

    Material från kamerabevakning får sparas så länge det behövs för det ändamål som kamerabevakningen bedrivs för. I svensk praxis har man tidigare som utgångspunkt ansett att två månader är en godtagbar bevarandetid. I och med dataskyddsförordningen ändras detta och materialet får bevaras så länge det är nödvändigt för ändamålet. Det är upp till den personuppgiftsansvarige att göra en bedömning av hur länge materialet får bevaras.

  • Får butiker dela bilder på misstänkta snattare mellan varandra?

    Nej.

    Uppgifter om enskilda som har inhämtats med övervakningskameror omfattas av tystnadsplikt enligt 22 § kamerabevakningslagen. Det innebär att det inte är tillåtet att sprida bilder på till exempel misstänkta snattare mellan olika butiker. Butiksinnehavaren har istället möjlighet att lämna ut bilderna till Polismyndigheten eller någon annan brottsbekämpande myndighet, som i sin tur får avgöra om det finns behov av att sprida bilderna samt att eventuell spridning är laglig.