meny

Schengensamarbetet

Schengensamarbetet brukar kallas för EU:s passunion och kom till 1985 som ett närmare samarbete mellan fem EU-länder. Antalet medlemmar i Schengensamarbetet har därefter ökat successivt. De länder som deltar fullt ut i samarbetet har tagit bort personkontrollerna vid gränserna mellan sig.

Begära ut uppgifter ur SIS

Vill du veta om det finns uppgifter om dig i SIS II ska du vända dig till Polismyndigheten. På Polismyndighetens webbplats kan du läsa om hur du ska gå tillväga för att ta del av uppgifter om dig. Polismyndigheten är skyldig att på begäran av den registrerade rätta eller radera en oriktig personuppgift som myndigheten har registrerat. Du kan alltså vända dig dit och begära åtkomst till dina personuppgifter om du tror att uppgifterna har missbrukats, eller behöver korrigeras eller raderas.

Läs mer hos Polismyndigheten

Syftet med Schengensamarbetet är att göra det möjligt för människor att fritt röra sig mellan medlemsstaterna utan gränskontroll. Schengensamarbetet innehåller dock inte enbart regler om avskaffande av gränskontroller utan också gemensamma regler om kontroll vid gränserna mot länder utanför Schengenområdet, visum för inresa till Schengenområdet samt polisiärt och rättsligt samarbete.

I Schengensamarbetet deltar 26 stater fullt ut. Fyra av dessa stater (Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein) är inte medlemmar i EU. EU-länderna Bulgarien, Cypern, Rumänien och Kroatien deltar inte fullt ut i samarbetet. Irland och Storbritannien har valt att behålla personkontrollerna vid sina gränser men deltar i de delar som avser polisiärt och rättsligt samarbete.

Schengensamarbetet regleras i en tillämpningskonvention från 1995.

En central funktion i Schengensamarbetet är informationsutbytet mellan länderna, som möjliggörs genom Schengens informationssystem.

Schengens Informationssystem (SIS)

Schengens informationssystem (SIS) är ett datasystem som fungerar som ett efterlysningshjälpmedel och, i viss mån, även som ett spaningshjälpmedel. I SIS kan varje medlemsstat föra in uppgifter om personer (och vissa föremål) som är efterlysta eller eftersökta med en begäran om att en särskild åtgärd ska vidtas om personen (eller föremålet) påträffas.

Dessa uppgifter finns sedan tillgängliga för bland annat polis- och gränskontrollmyndigheter i Schengenländerna. En medlemsstat kan också lägga in uppgifter om personer som inte är Schengenmedborgare och som enligt beslut av landets myndighet eller domstol ska nekas inresa i Schengenområdet. Sådana uppgifter blir tillgängliga för myndigheter som har hand om visering och uppehållstillstånd. Dessutom har fordonsregistrerande myndigheter i Schengenländerna tillgång till uppgifter som lagts in om stulna eller försvunna fordon.

Schengensamarbetet innebär inte någon skyldighet för Schengenstaterna att vidta de åtgärder som en annan stat har begärt. Vilka åtgärder som ska vidtas vid en träff i SIS II styrs i stället av den nationella rätten i den medlemsstat på vars territorium en efterlyst person eller ett efterlyst föremål har påträffats.

Varje stat ansvarar för sin nationella del av systemet. Därutöver finns en gemensam central enhet placerad i Strasbourg, Frankrike, som ska se till att de olika nationella delarna är identiska. Den centrala enheten drivs av en myndighet under EU-kommissionen, EU Agency for large scale IT-systems (eu-LISA). SIS har varit igång sedan 1995. Sedan den 9 april 2013 finns en ny, andra generation av SIS, kallad SIS II.

Broschyr och film som beskriver SIS II

EU har tagit fram en informationsbroschyr som på svenska eller engelska kort beskriver Schengen informationssystem II. Det finns även en knappt två minuter lång film på engelska som beskriver systemet.

Läs svensk informationsbroschyr
Läs engelsk informationsbroschyr
Hämta film (mp4, 48 megabyte)

SIS II regleras dels i en rådsförordning från december 2006 samt ett rådsbeslut från juni 2007. En nyhet i SIS II är att det nu också är möjligt att lägga in så kallade biometriska uppgifter (fotografier och fingeravtryck) i systemet. I både SIS II-förordningen och i motsvarande rådsbeslut finns bestämmelser om vilka personuppgifter som får behandlas, vem som kan få åtkomst till uppgifterna, tillsyn över behandlingen och enskildas rättigheter ifråga om åtkomst, rättelse, med mera.

I Sverige är det Polismyndigheten som ansvarar för behandlingen av personuppgifterna i den svenska delen av SIS. Den del av SIS II som regleras i ett rådsbeslut (det vill säga den del som används för polis- och straffrättsligt samarbete) regleras i Sverige av en särskild lag och förordning om Schengens informationssystem. För den del av SIS II som avser kontroll av inresa och vistelse i EU gäller rådsförordningen direkt i Sverige (och andra medlemsstater).

Hur får jag veta om det finns uppgifter om mig i SIS?

Vill du veta om det finns uppgifter om dig i SIS II ska du vända dig till Polismyndigheten. På Polismyndighetens webbplats kan du läsa om hur du ska gå tillväga för att ta del av uppgifter om dig. Polismyndigheten är skyldig att på begäran av den registrerade rätta eller radera en oriktig personuppgift som myndigheten har registrerat. Du kan alltså vända dig dit och begära åtkomst till dina personuppgifter om du tror att uppgifterna har missbrukats, eller behöver korrigeras eller raderas.

Datainspektionens roll

Datainspektionen är nationell tillsynsmyndighet och ska kontrollera att behandlingen i den svenska nationella delen av SIS II genomförs på ett korrekt sätt. Företrädare för Datainspektionen deltar också i den samordningsgrupp som inrättats genom reglerna för SIS II och som består av företrädare för de nationella dataskyddsmyndigheterna samt den Europeiske datatillsynsmannen (EDPS).

Samordningsgruppens uppgift är att:

  • utbyta relevant information,
  • bistå varandra med granskningar och inspektioner,
  • utreda svårigheter med tolkningen och tillämpningen av reglerna,
  • undersöka problem i samband med utövandet av oberoende tillsyn eller den registrerades rättigheter,
  • utarbeta harmoniserade förslag till gemensamma lösningar på problem, samt
  • främja medvetenheten om enskildas rättigheter ifråga om uppgiftsskydd i samband med SIS II.

Läs mer om samordningsgruppen