GPS-loggning av fältpersonal

Arbetslivet

Fråga

Samråd har begärts med Datainspektionen när det gäller Skogsstyrelsens bedömning att behandlingen av personuppgifter om anställda genom GPS-loggning är laglig enligt 10 § f personuppgiftslagen.

Svar

Datainspektionen vill inledningsvis understryka att inspektionen inte har någon laglig möjlighet att lämna något bindande förhandsbesked beträffande personuppgiftslagens tolkning och tillämplighet i enskilda fall. I detta svar ger Datainspektionen endast vägledning avseende tillämpningen av intresseavvägningen i 10 f § personuppgiftslagen utifrån de uppgifter som lämnats i samrådsförfrågan.

Sammanfattande bedömning

Datainspektionen bedömer att det under vissa förutsättningar kan vara tillåtet för Skogsstyrelsen att med stöd av 10 f § personuppgiftslagen behandla personuppgifter om anställda genom positioneringsteknik för ändamålet att kvalitetssäkra den del av statistikverksamheten som gäller så kallad hänsynsuppföljning.

Beskrivning av behandlingen av personuppgifter

I det underlag som skickats till Datainspektionen beskrivs behandlingen av personuppgifter i huvudsak på följande sätt: Skogsstyrelsen har som en del i sitt statistikansvar under många år följt upp i vilken omfattning skogsbruket tar miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Den metod som idag används för uppföljningen har vid Skogstyrelsens kontrollinventeringar visat på betydande kvalitetsproblem. Skogsstyrelsen bedriver nu projektet Ny hänsynsuppföljning för att utveckla en ny metod för hänsynsuppföljning. Ett mobilt fältstöd utvecklas för den nya hänsynsuppföljningen som är avsett att tas i drift under 2015. Kontrollinventeringen är viktig för att säkerställa att resultaten har tillräcklig kvalitet. En viss andel, förmodligen ett av tjugo utlottade objekt, kommer att ingå i kontrollinventeringen inom statistikproduktionen. Avsikten är att för objekten i kontrollinventeringen, men inga andra objekt, ska ske en automatisk loggning (GPS) av de bägge inventerarnas vandring i det nya fältstödet. Ordinarie inventerare och kontrollinventerare har inom någon månad efter fältinventeringen ett möte där de kan jämföra hur de har rört sig inom objektet för att få klarhet i vad eventuella skillnader i notering av hänsynsytor beror på. Uppgifterna rensas inom en månad genom att kontrollinventeraren ska registrera att mötet har genomförts, vilket utlöser raderingen av loggningen. De två syftena med kontrollinventeringen är dels att få hög grad av likvärdighet i inventeringsresultaten, dels att på aggregerad nivå studera om det finns systematiska skillnader mellan ordinarie inventerare och kontrollinventering, för att få statistiska mått på variationen mellan inventerare i olika bedömningar och mätningar. Genom loggningen av vandring och ett förbättrat erfarenhetsutbyte mellan ordinarie inventerare och kontrollinventerare kan skillnaderna i fältinsamling mellan olika inventerare minska och en högre datakvalitet uppnås. Eftersom loggningen av vandringen är sekretessbelagd är det enbart inventerarna själva, en inventeringsledare och en statistikansvarig som har tillgång till uppgifterna. Andra, exempelvis inventerarnas chefer, har inte tillgång till uppgifterna. Loggningen ska enbart användas för det aktuella syftet. Avsikten är vidare att spara start och sluttid per inventeringsobjekt för att bättre kunna styra verksamheten med den nya uppföljningen. Därmed kan man bättre ta tillvara möjligheter att exempelvis hinna inventera två objekt samma dag.

Datainspektionens synpunkter

Datainspektionen har tidigare bedömt att det kan vara tillåtet att behandla personuppgifter genom användning av positioneringsteknik i arbetslivet med stöd av en intresseavvägning enligt 10 § f personuppgiftslagen. Tillåtligheten förutsätter att behandlingen är nödvändig för att ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos arbetsgivaren ska kunna tillgodoses och att detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten. Intresseavvägningen enligt 10 f bygger på en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.

Enligt 9 § b personuppgiftslagen framgår att behandlingen av personuppgifter inte får strida mot vad som är att betrakta mot god sed, till exempel ett gällande kollektivavtal. Att personuppgifter inte får behandlas på ett sätt som strider mot god sed innebär bland annat att behandlingen inte får ske på ett sätt som innebär en allt för närgången och omfattande övervakning av arbetstagaren. I ärendet framgår inte hur arbetsmarknadens parter ställer sig till den tilltänkta behandlingen av personuppgifter och förenligheten med god sed på arbetsmarknaden. Skogsstyrelsen bör således säkerställa att den avsedda behandlingen är förenlig med god sed på arbetsmarknaden.

Enligt 9 § c personuppgiftslagen får personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Datainspektionen bedömer att det utifrån personuppgiftslagens bestämmelser inte finns något principiellt hinder mot att en arbetsgivare använder positioneringsteknik, förutsatt att användningen bland annat är sakligt grundad i arbetsgivarens verksamhet.

Ändamålet med den nu aktuella behandlingen av personuppgifter vid hänsynsuppföljning är enligt uppgift att säkerställa kvaliteten i inventeringsresultaten genom att kunna jämföra ordinarie inventerare med kontrollinventerares sätt att söka efter miljövärden.

Datainspektionen anser att Skogsstyrelsen har ett berättigat ändamål att, som statistikansvarig myndighet för inventeringsresultatet vid hänsynsuppföljningar, behandla personuppgifter som behövs för att säkerställa att statistiken håller tillräcklig kvalitet.

Datainspektionen bedömer därför att det kan vara tillåtet för Skogsstyrelsen att med stöd av 10 f § personuppgiftslagen behandla personuppgifter om anställda genom positioneringsteknik för ändamålet att kvalitetssäkra den del av statistikverksamheten som gäller så kallad hänsynsuppföljning.

Datainspektionen anser att en förutsättning för att behandlingen av personuppgifter ska vara sakligt grundad i statistikverksamheten är att Skogsstyrelsen genom användningen av positioneringsteknik uppnår det avsedda resultatet när det gäller kvalitet i inventeringsresultaten, eller med andra ord att metoden som innefattar behandling av personuppgifter genom positioneringsteknik är verkningsfull. Skogsstyrelsen bör således utvärdera metoden i denna del efter en viss, inte alltför l��ng tid och därefter göra en förnyad bedömning av om den aktuella personuppgiftsbehandlingen är sakligt grundad i statistikverksamheten.

För att behandlingen av personuppgifter ska vara tillåten med stöd av en intresseavvägning enligt 10 § f får den inte vara alltför närgången och omfattande. En lämplig åtgärd kan därför vara att Skogsstyrelsen ser till att ha dokumenterade rutiner för hur mötena för att jämföra resultaten ska gå till samt tydliga regler kring hanteringen av uppgifterna för de personer som kommer att ha tillgång till dem.

Enligt 9 § i personuppgiftslagen får personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen. Enligt 9 § f personuppgiftslagen får inte heller fler personuppgifter behandlas än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen. Skogsstyrelsen behöver därför ta ställning till dels om det i någon del är tillräckligt att samla in uppgifter på ett sådant sätt att enskilda inte kan identifieras, dels när uppgifterna annars kan avidentifieras. Det aktualiseras när det gäller att på aggregerad nivå "ta fram statistiska mått på variationen mellan inventerare i olika bedömningar och mätningar". Motsvarande ställningstagande behöver göras när det gäller loggning av start och sluttid per inventeringsobjekt för att bättre kunna styra verksamheten med hänsynsuppföljningar.

Enligt 23–25 §§ personuppgiftslagen behöver Skogsstyrelsen på eget initiativ och innan personuppgifterna samlas in informera de anställda som berörs om den tilltänkta behandlingen av deras personuppgifter. Datainspektionen har i ett tidigare ärende som rörde positioneringsteknik i arbetslivet uttalat att detta bland annat innebär att ändamålet med behandlingen anges på ett sådant sätt att de anställda som berörs förstår vad uppgifterna ska användas till, samt att den anställde även ska veta vilka uppgifter som registreras och på vilket sätt detta sker. Datainspektionen ansåg också att information behöver lämnas om hur återkopplingen kommer att ske.

Enligt 31 § personuppgiftslagen ska personuppgifterna skyddas såväl tekniskt som organisatoriskt. När det gäller positioneringsteknik i arbetslivet har Datainspektionen tidigare bedömt att tillgången till uppgifterna måste begränsas genom system för behörighetsstyrning, samt att åtkomsten måste begränsas tekniskt så mycket som det är praktiskt möjligt med hänsyn till den aktuella verksamheten och känsligheten hos personuppgifterna. Det förhållandet att personuppgifterna omfattas av sekretess är en sådan omständighet som kan innebära att särskilt höga krav behöver ställas på säkerheten.

(mars 2015)

Personuppgiftsombudet


Samrådsyttranden
Ett personuppgiftsombud kan fråga Datainspektionen om råd när han eller hon är osäker på vilka regler som gäller för hur personuppgifter ska behandlas eller hur de ska användas. På de här sidorna har vi samlat en del av dessa samrådsfrågor och -svar som kan vara av allmänt intresse.

Till listan med samrådsyttranden

Frågor & svar

För dig som vill veta mer har Datainspektionen sammanställt en mängd vanliga frågor och svar om personuppgiftslagen och andra områden.