Webbpublicering av uppgifter om fastighetsmäklare

Internet

Fråga:

Fastighetsmäklarnämnden (FMN) tillhandahåller idag en söktjänst via sin webbplats, där allmänhet och andra kan söka efter registrerade fastighetsmäklare. Endast de mäklare som har lämnat samtycke finns sökbara. Nu vill FMN komplettera tjänsten med övriga mäklare och frågan gäller om det är förenligt med personuppgiftslagen att göra detta utan samtycke. Du undrar också om det är tillåtet att publicera uppgifter om återkallade registreringar – vilket är liktydigt med yrkesförbud – samt uppgifter om varnade fastighetsmäklare.

Svar:

För att det överhuvudtaget ska vara tillåtet att behandla personuppgifter krävs att kraven i 9-10 §§ personuppgiftslagen är uppfyllda. Av 9 § personuppgiftslagen framgår att personuppgifter bara får samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och att uppgifterna sedan inte får behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in. Om uppgifterna om mäklarna har samlats in för den ordinarie verksamheten, krävs det således att det ingår i ändamålet, det vill säga i FMN:s uppdrag, att tillhandahålla tjänsten.

Om uppgifterna samlas in med samtycke i syfte att publiceras på webben, är 9 § och dessutom 10 § personuppgiftslagen uppfyllda. Enligt huvudregeln i 10 § krävs den enskildes samtycke för att det ska vara tillåtet att behandla personuppgifter. Undantag från kravet på samtycke har gjorts för behandlingar som är nödvändiga för vissa i lagen angivna ändamål. Exempelvis kan en behandling av personuppgifter vara tillåten efter en intresseavvägning enligt 10 § punkten f personuppgiftslagen.

Det framgår inte av skrivelsen vilket intresse FMN har av att utöka sin söktjänst. Datainspektionen har dessutom svårt att bedöma om det ligger inom FMN:s uppdrag att aktivt sprida det fastighetsmäklarregister som nämnden enligt lag ska föra. För att det ska vara tillåtet för FMN att behandla personuppgifter med stöd av en intresseavvägning, krävs att nämnden kan uppvisa ett så starkt intresse av att behandla uppgifterna att det väger över den enskildes intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten. Det faktum att nämnden tidigare har gjort bedömningen att det är tillräckligt med ett register som baseras på samtycke för att kunna bedriva en ändamålsenlig verksamhet, tyder på att det i det här fallet inte finns något så starkt intresse.

Vad gäller publicering av uppgifter om återkallade registreringar och om varnade fastighetsmäklare kan sägas följande. Datainspektionen har i ett tidigare tillsynsärende uttalat att det med stöd av en intresseavvägning var tillåtet för en kommunal miljönämnd att på sin webbplats publicera uppgifter om brister ur miljöhänseende på olika pizzerior. Om en pizzeria bedrivs som en enskild firma, kan uppgifterna utgöra personuppgifter. Datainspektionen lade i bedömningen vikt vid att det var fråga om indirekta personuppgifter och att uppgifterna inte rörde en persons privata leverne. Dessutom ansågs intresset av att de aktuella uppgifterna kom till allmän kännedom vara stort. Publiceringen var därför tillåten enligt en intresseavvägning.

I det aktuella fallet med mäklarna skulle uppgifterna utgöra direkta personuppgifter. Publicering av uppgifter som direkt kan härledas till en person måste generellt sett anses känsligare. Rättsinformationsförordningen, som reglerar publicering av bl.a. praxis på Internet, innehåller till exempel bestämmelser om att publiceringen av vägledande avgöranden inte får omfatta direkta personuppgifter.

Det kan i och för sig hävdas att det finns ett stort allmänintresse för att ta del av uppgifter om vilka mäklare som tilldelats en disciplinär åtgärd. Uppgifterna är dock redan idag offentliga och kan begäras ut från Fastighetsmäklarnämnden. Med hänsyn till att uppgifterna är så pass integritetskänsliga, finns det skäl att anse att en avsikt att mer aktivt sprida uppgifterna borde finnas rättsligt reglerad. En parallell kan dras till publicering av uppgift om näringsförbud för näringsidkare i Näringslivsregistret på Bolagsverkets webbplats. Denna publicering är reglerad i förordningen (1986:441) om underrättelser angående näringsförbud med mera

Datainspektionen anser sammanfattningsvis att det utan lagstöd inte är lämpligt att på Internet publicera personuppgifter om disciplinära åtgärder.

(September 2007)

Personuppgiftsombudet


Samrådsyttranden
Ett personuppgiftsombud kan fråga Datainspektionen om råd när han eller hon är osäker på vilka regler som gäller för hur personuppgifter ska behandlas eller hur de ska användas. På de här sidorna har vi samlat en del av dessa samrådsfrågor och -svar som kan vara av allmänt intresse.

Till listan med samrådsyttranden

Frågor & svar

För dig som vill veta mer har Datainspektionen sammanställt en mängd vanliga frågor och svar om personuppgiftslagen och andra områden.