meny

Bluffkrav

Jag har fått ett bluffkrav. Vad ska jag göra?

  • Betala inte!
  • Bestrid kravet!
  • Polisanmäl!

Betala inte

Du ska inte betala ett krav som du tror är en ren bluff. Om du gör det finns det risk för att du göder en brottslig verksamhet. Om många betalar finns det också stor risk för att bluffmakarna kommer att fortsätta med sin verksamhet, eftersom den då blir lönsam.

En utredning (SOU 2015:77) har konstaterat att många betalar bluffakturor av rädsla för betalningsanmärkningar och att den rädslan är starkt överdriven. När det gäller privatpersoner och enskilda näringsidkare krävs att Kronofogdemyndigheten eller domstol fastställer betalningsskyldigheten, för att kreditupplysningsföretagen ska få registrera en sådan betalningsanmärkning i sina register.

För företag får redan en ansökan om betalningsföreläggande registreras som en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen, men det är ovanligt att bluffmakare faktiskt ansöker om betalningsföreläggande. Kreditupplysningsföretagen har dessutom åtagit sig att inte registrera ansökningar om betalningsförelägganden som kommer från företag som finns med på Svensk Handels varningslista.

Du som har fått en ansökan om betalningsföreläggande mot dig som ett led i fakturabedrägeri kan själv ansöka om rättelse hos Kronofogdemyndigheten. Kommer myndigheten fram till att uppgiften i dess register är missvisande blockeras den. Samtidigt underrättar myndigheten kreditupplysningsföretagen om detta. Kreditupplysningsföretagen ska då gallra uppgiften i sina register och underrätta de som under det senaste året har fått del av den missvisande uppgiften. Du kan också vända dig direkt till kreditupplysningsföretagen och begära rättelse av en sådan uppgift.

Läs mer hos Kronofogdemyndigheten
Läs mer om betalningsanmärkningar

Bestrid kravet

I stället för att betala ska du bestrida kravet och tala om varför du anser att du inte är betalningsskyldig. Gör det i ett daterat brev eller e-postmeddelande som du sparar en kopia av.

En del personer betalar bluffkrav för att de tror att det är enklare och mer ekonomiskt än att bestrida. Andra betalar för att de tror att deras chanser till framgång vid en rättslig prövning är små. Men att bestrida ett krav kräver ingen större arbetsinsats. Utredningen kom fram till att ett bestridande ofta räcker, eftersom det är mycket ovanligt att de som står bakom bluffkrav vänder sig till Kronofogdemyndigheten eller till tingsrätten. Skulle bluffmakarna gå vidare med kravet ger avtalsrättsliga regler den som fått ett bluffkrav ett gott skydd mot att bli skyldig att betala.

Polisanmäl

Gör också en polisanmälan om du har blivit utsatt för ett bedrägeri! Även om polisen inte har möjlighet att utreda varje anmälan hjälper det att polisanmäla i flera avseenden: dels ger det en indikation på vilka som sysslar med bluffkrav, dels ger det underlag till statistik som polisen kan använda bland annat vid fördelning av sina resurser.