meny

Registrerades rättigheter vid kamerabevakning

Den som kamerabevakas – den registrerade – har ett antal rättigheter som hen kan göra gällande gentemot den som bedriver bevakningen. De rättigheter som blir särskilt relevanta vid kamerabevakning regleras i EU:s dataskyddsförordning, GDPR, och inte i kamerabevakningslagen.

Hur de registrerades rättigheter regleras i dataskyddsförordningen
Fördjupad information om den registrerades rättigheter vid kamerabevakning i Europeiska dataskyddsstyrelsens riktlinje

Rätten till registerutdrag – tillgång till de egna uppgifterna

Enskilda har alltid rätt att begära tillgång till de egna personuppgifter som en verksamhet behandlar. Det brukar kallas rätten till registerutdrag.

Vid kamerabevakning innebär rätten till registerutdrag att man i princip alltid har rätt att få ta del av inspelat material där man själv förekommer i bild. Utdrag ur det inspelade materialet ska lämnas ut kostnadsfritt, om det inte är fråga om uppenbart orimliga eller upprepade begäranden. Då får den personuppgiftsansvariga ta ut en rimlig administrativ avgift, men man får inte vägra att lämna utdraget.  

Det finns några begränsningar och undantag från rätten till registerutdrag. Den som begär ett utdrag från en bevakningskamera bör kunna specificera när man befunnit sig på den bevakade platsen, med datum och klockslag. Detta så att den personuppgiftsansvariga inte själv ska behöva gå igenom hela det inspelade materialet, vilket både skulle innebära en administrativ börda och en onödigt omfattande behandling av personuppgifter. Dessutom måste den som begär utdraget kunna identifiera sig.

Den personuppgiftsansvariga behöver också se till att inte lämna ut material där andra än den som begärt registerutdraget förekommer i bild, till exempel genom att maskera eller blurra andra personer i bilden. Avslutningsvis får den personuppgiftsansvariga inte lämna ut material som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen i ett registerutdrag.

Exempel: En enskild har begärt tillgång till ett utdrag från en bevakningsfilm där hen själv förekommer i bild, som spelades in vid entrén till en galleria med 30 000 besökare per dag. Den enskilda bör i det här fallet förtydliga när hen befunnit sig i det bevakade området med ungefär en timmes marginal. Om den som bedriver bevakningen inte har raderat materialet bör man tillhandahålla utdraget. Om fler enskilda kan identifieras i utdraget så bör de anonymiseras innan utdraget lämnas ut, till exempel genom att maskera eller ”blurra” delar av filmen.

Rätt att invända mot bevakning

En registrerad person har alltid rätt att invända mot att bli utsatt för kamerabevakning av skäl som rör ens specifika situation. Det kan till exempel handla om att man har skyddad identitet, eller har en hotbild mot sig som gör att man känner större otrygghet vid kamerabevakning än tvärtom.  

Om den som bedriver bevakningen tar emot en invändning från en registrerad person, får bevakningen bara fortsätta om det finns tvingande berättigade skäl som talar för bevakningen. Om tvingande berättigade skäl saknas måste den som bedriver bevakningen sluta bevaka personen som lämnat invändningen. Den som bedriver bevakningen måste ta ställning till och besvara en invändning så snart som möjligt och senast inom 30 dagar.  

Det kan finnas olika sätt att sluta med bevakningen om den personuppgiftsansvariga tar emot en invändning och inte har tvingande berättigade skäl på sin sida. Om det är tekniskt möjligt skulle man till exempel kunna maskera eller blurra just den personen i materialet och fortsätta med bevakningen i övrigt. I annat fall kan man helt enkelt behöva stänga av kamerorna medan personen befinner sig i det bevakade området.  

Rätt till radering av inspelat material

En av de rättigheter som har förtydligats i dataskyddsförordningen är rätten till radering. Den är inte ovillkorlig utan gäller i vissa särskilt angivna situationer. Nedanstående situationer är särskilt relevanta vid kamerabevakning:

  • om det inspelade materialet inte längre är nödvändigt för de ändamål som bevakningen bedrivs för,
  • om materialet har spelats in eller har behandlats på ett olagligt sätt,
  • om en registrerad person har invänt mot bevakningen och det inte finns tvingande berättigade skäl som innebär att bevakningen måste fortsätta.  

Även i någon av dessa situationer finns ett antal undantag från rätten till radering. De som framför allt kan bli aktuella vid kamerabevakning är ifall den som bedriver bevakningen är skyldig enligt lag eller annan författning att bedriva bevakningen, eller om materialet måste sparas för att kunna fastställa, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk.