meny

Vad du behöver veta om kreditupplysningar

Den som lånar ut pengar eller ger andra typer av krediter behöver ett bra underlag för att kunna bedöma om han eller hon ska ge dig kredit. En kreditbedömning bygger på tanken att det är mindre risk att ge kredit till den som tidigare har skött sin ekonomi och större risk att ge kredit till den som tidigare har misskött sina betalningar.

För att förenkla kreditgivning finns kreditupplysningsföretag som förser kreditgivaren med information om dig som söker kredit – en kreditupplysning. En fyllig och korrekt information hjälper kreditgivaren att bedöma riskerna för framtida betalningsförsummelser och kreditförluster. Då behöver han eller hon inte gardera sig mot alla tänkbara risker och kan fatta snabba beslut.

En kreditupplysning är framförallt inriktad på ekonomiska förhållanden. Även andra personliga uppgifter kan ingå, till exempel din ålder eller om du är gift. En kreditupplysning innehåller inte bara fakta. Omdömen och råd kan också lämnas som ledning för en ekonomisk bedömning.

De flesta kreditupplysningar lämnas genom att kreditupplysningsföretagens kunder, dvs. kreditgivare, har en uppkoppling mot kreditupplysningsföretagets register. Några kreditupplysningsföretag ger också ut kreditupplysningar i tryckta skrifter, på cd-skivor och på usb-minnen.

 

Kreditupplysningar

  • Vilka uppgifter finns i kreditupplysningsregistren?

    De största kreditupplysningsföretagen har var sitt dataregister med uppgifter om alla personer över 15 år i Sverige och om alla företag i landet. Du blir automatiskt registrerad och har ingen rätt att bli struken ur registren. Kreditupplysningsföretagen hämtar huvudsakligen uppgifter från myndigheter.

    Främst tre slag av uppgifter registreras om privatpersoner:

    • Identitetsuppgifter, till exempel namn, personnummer och adress. Uppgifterna hämtas från Statens personadressregister (SPAR).
    • Inkomst och innehav av fastighet. Uppgifterna hämtas från Skatteverkets skatteregister och fastighetstaxeringsregister.
    • Betalningsanmärkningar, till exempel utslag i mål om betalningsföreläggande, restförda skatter och avgifter eller misslyckade utmätningsförsök. Sådana uppgifter hämtas från Kronofogdemyndigheten.

    En kreditupplysning om en privatperson får normalt bara innehålla uppgifter om betalningsförsummelser som har

    • fastställts av domstol eller annan myndighet,
    • lett till beslut om inledande av skuldsanering,
    • lett till inställda betalningar eller
    • lett till ansökan om konkurs eller ackord.

    Endast i vissa fall får uppgifter om kreditmissbruk lagras och lämnas ut. För det första ska krediten ha lämnats av ett företag som står under Finansinspektionens tillsyn (främst banker och kreditmarknadsbolag). För det andra ska kredittagaren i avsevärd utsträckning ha överskridit gällande kreditgräns eller på något annat sätt allvarligt missbrukat krediten. Missbruket ska ha lett till att kreditgivaren sagt upp kreditavtalet.

    En del kreditupplysningsföretag registrerar också uppgifter om att en kreditupplysning har lämnats ut, så kallade omfrågeuppgifter.

    För juridiska personer, näringsidkare och näringsanknutna personer registreras i förekommande fall samma typer av uppgifter som för privatpersoner. Dessutom hämtas vissa uppgifter från aktiebolagsregistret och handels- och föreningsregistret hos Bolagsverket och från det allmänna företagsregistret (Basun) hos Statistiska centralbyrån. Uppgifterna från dessa register visar bland annat om du är styrelseledamot i ett aktiebolag eller delägare i ett handelsbolag, om du har en inregistrerad enskild firma eller är redovisningsskyldig för mervärdesskatt (moms) eller arbetsgivaravgifter.

    För juridiska personer – alltså inte för enskilda näringsidkare – får också uppgifter om ansökan om betalningsföreläggande registreras som en betalningsanmärkning. Kreditupplysningsföretagen behöver alltså i dessa fall inte vänta tills Kronofogdemyndigheten har fastställt betalningsskyldigheten.

  • Vem ansvarar när reglerna inte följs?

    Ansvaret för att kreditupplysningslagen följs ligger på kreditupplysningsföretaget. Det är till exempel kreditupplysningsföretaget som har ansvar för att den som företaget lämnar ut en kreditupplysning till har ett legitimt behov av upplysningen.

    Vissa bestämmelser i kreditupplysningslagen anses vara så viktiga att det är straffbelagt att inte följa dem. Det gäller till exempel om någon bedriver kreditupplysningsverksamhet utan att ha rätt till det eller om någon lämnar ut en personupplysning utan att det finns något legitimt behov. Den som är ansvarig kan då dömas till böter eller fängelse.

    Ett kreditupplysningsföretag är skadeståndsskyldigt för skador som det tillfogar någon i sin verksamhet. Om du har drabbats av en skada kan du få ersättning både för kostnader och för förluster till följd av skadan. Ersättning kan också betalas för ideell skada, det vill säga lidande eller andra omständigheter som inte är av rent ekonomiskt slag. I första hand ska du kontakta kreditupplysningsföretagen för att diskutera frågor om skadestånd. Kan ni inte komma överens kan du få frågan prövad av domstol. Datainspektionen kan inte agera ombud för någon eller besluta i frågor om skadestånd.

  • Hur får jag veta vad som står om mig i kreditupplysningsregistren?

    Enligt kreditupplysningslagen kan du få ett besked av ett kreditupplysningsföretag om företaget behandlar uppgifter om dig och i så fall vilka uppgifter som finns. Detta gäller både om uppgifterna finns i dataregister eller om de har lagrats på annat sätt. Informationen ska tillhandahållas kostnadsfritt, så länge begäran inte är uppenbart ogrundad eller orimlig. Bestämmelser om en fysisk persons rätt till tillgång till personuppgifter och annan information finns i artiklarna 12 och 15 i EU:s dataskyddsförordning.

    En juridisk person har rätt att mot skälig avgift hos den som bedriver kreditupplysningsverksamhet få skriftligt besked om huruvida det i verksamheten behandlas uppgifter om den juridiska personen.

  • När får en kreditupplysning lämnas ut?

    Den som begär en personupplysning, alltså en kreditupplysning om en privatperson, ska ha ett så kallat legitimt behov av den. Det innebär att han eller hon ska ha eller vara på väg att ingå ett kreditavtal med dig eller att han eller hon i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning beträffande dig. En hyresvärd kan ha ett legitimt behov av en kreditupplysning om du ska hyra en bostad. Ett annat fall kan vara om en arbetsgivare tänker anställa dig i en högre position som dessutom innebär ett ekonomiskt ansvar, till exempel som bolagets ekonomichef.

    Den som begär en företagsupplysning, alltså upplysning om en juridisk person, om en näringsidkare eller om en näringsanknuten person behöver inte ha ett legitimt behov för att få ut upplysningen. En kreditupplysning om en styrelseledamot i ett aktiebolag eller en enskild näringsidkare kan alltså lämnas ut utan någon prövning av behovet.

    Den som beställer en företagsupplysning måste vara säker på att den omfrågade är näringsidkare eller en näringsanknuten person. Om frågeställaren är osäker, ska den person som omfrågas betraktas som privatperson.

    Om en näringsidkare eller en näringsanknuten person söker kredit i sin egenskap av privatperson ska reglerna för personupplysning tillämpas, det vill säga frågeställaren behöver ha ett legitimt behov av kreditupplysningen.

  • Får ett kreditupplysningsföretag lämna ut en kreditupplysning på mig som privatperson för hur låga kreditbelopp som helst?

    Ja. Det är inte kreditens storlek som styr. Det som är avgörande för om man får ta en kreditupplysning på en privatperson är om det finns ett legitimt behov.

  • Hur får jag reda på innehållet i en kreditupplysning?

    Varje gång ett kreditupplysningsföretag lämnar ut en kreditupplysning om dig ska du få ett skriftligt meddelande om de uppgifter, omdömen och råd som upplysningen innehåller. Meddelandet ska också innehålla uppgift om vem som har begärt upplysningen, en så kallad beställaruppgift.

    Du behöver inte själv begära att få meddelandet, det ska du få automatiskt. Meddelandet ska skickas samtidigt som kreditupplysningen lämnas ut och inte kosta dig någonting. Kreditupplysningsföretagen uppfyller oftast sin informationsplikt genom att skicka en kopia av den kreditupplysning som har lämnats ut – en kreditupplysningskopia.

    Samma regler gäller kreditupplysningar om näringsidkare och näringsanknutna personer och när en kreditupplysning har lämnats ut om ett handelsbolag eller kommanditbolag. Andra juridiska personer har varken rätt att få veta vilka kreditupplysningar som har lämnats eller vem som har begärt dem.

  • Varför fick jag ingen kreditupplysningskopia när min bank tog en kreditupplysning om mig?

    Då en kreditupplysning lämnas ut till en bank bara för att banken ska kunna beräkna sitt kapitalkrav för kreditrisker enligt kapitaltäckningslagen, behöver kreditupplysningsföretaget inte skicka ut en fullständig kreditupplysningskopia.

    I detta fall räcker det med att kreditupplysningsföretaget lämnar information om att en kreditupplysning har tagits. Kreditupplysningsföretaget får överlåta till banken själv att lämna denna information, till exempel via din Internetbanktjänst, i samband med utskick av kontoutdrag eller liknande. Det ska av informationen framgå att du har rätt att vända dig till kreditupplysningsföretaget för att få del av alla de uppgifter som har lämnats ut till din bank.

  • Vad ska jag göra om en kreditupplysning har tagits på mig utan att frågeställaren haft ett legitimt behov?

    Enligt kreditupplysningslagen ska den som begär en kreditupplysning om en privatperson ha ett legitimt behov. Detta innebär att frågeställaren ska ha ingått eller vara på väg att ingå ett kreditavtal med den person kreditupplysningen handlar om eller att man i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning. Om så inte är fallet ska kreditupplysningen inte lämnas ut.

    Det är det kreditupplysningsföretag som lämnar ut en kreditupplysning som är ansvarigt för att det finns ett legitimt behov. Om en kreditupplysning tagits om dig utan att det funnits ett legitimt behov bör du därför kontakta kreditupplysningsföretaget. De ska då utreda vad som hänt och lämna besked till dig om sin inställning till det inträffade. Om du vill kan du också själv först kontakta frågeställaren för att ta reda på varför han eller hon tagit en kreditupplysning om dig.

Betalningsanmärkningar

  • Vad är en betalningsanmärkning?

    En betalningsanmärkning är en betalningsförsummelse som har fastslagits av en myndighet eller domstol och som har registrerats i ett kreditupplysningsföretags register.

    När det gäller företag kan en betalningsanmärkning även vara andra typer av anteckningar hos kreditupplysningsföretag, till exempel om en ansökan om betalningsföreläggande mot företaget.

  • Hur länge finns uppgifterna kvar i registret?

    Uppgifter från kreditupplysningsregister ska vara aktuella. Hänsynen till den enskilde kräver också att man inte för all framtid belastas med en uppgift om till exempel en enstaka betalningsförsummelse. Därför finns regler om när uppgifter inte längre får användas och ska tas bort (gallras) ur kreditupplysningsregistren.

    Uppgifter om privatpersoners betalningsanmärkningar ska gallras senast tre år efter den dag då anmärkningen tillkom.

    Uppgifter om skuldsanering ska gallras fem år efter den dag den beviljades av Kronofogdemyndigheten eller tingsrätten. Om den betalningsplan som ska bestämmas vid en skuldsanering löper längre tid än fem år behöver dock uppgifter om skuldsanering inte gallras förrän den dag då betalningsplanen löper ut.

    Uppgifter om missbrukade kontokort finns kvar i två år räknat från den dag kreditavtalet sades upp på grund av missbruket.

    Omfrågeuppgifter, det vill säga uppgifter om en begäran om eller ett utlämnande av en kreditupplysning, ska gallras senast ett år efter den dag då kreditupplysningen begärdes.

    Uppgifter om betalningsanmärkningar som rör näringsidkare eller näringsanknutna personer ska gallras på samma sätt som motsvarande uppgifter om privatpersoner, det vill säga efter tre år. Det finns ingen bestämmelse som säger när en betalningsanmärkning om en juridisk person ska gallras. Betalningsanmärkningar brukar dock gallras efter fem år. Uppgifter om ansökan om betalningsföreläggande brukar gallras två år efter utgången av det år då ansökan gjordes.

  • Kan ni på Datainspektionen tala om för mig om jag har en betalningsanmärkning?

    Nej. Vi kan inte se om du har en betalningsanmärkning. För att ta reda på det kan du kontakta ett rikstäckande kreditupplysningsföretag.

  • Vilka möjligheter har jag att få en betalningsanmärkning borttagen eller rättad?

    Uppgifter i kreditupplysningsregister som är oriktiga eller missvisande ska alltid rättas. För att bedöma om en uppgift är oriktig eller missvisande måste man utgå från de förhållanden som gällde vid den tidpunkt då anmärkningen tillkom.

    Datainspektionen anser att uppgifter ska rättas om

    • du har betalat skulden innan den noterade händelsen inträffade,
    • din betalning har försenats av något som du inte har kunnat förutse och inte är ansvarig för (till exempel datorstopp hos posten eller den bank som ska förmedla din betalning),
    • dom, förlikning eller annan överenskommelse visar att du inte alls eller endast delvis varit skyldig att betala (till exempel om du var skyldig att betala ett mindre belopp ska betalningsanmärkningen ändras till det korrekta beloppet) eller
    • det saknas en uppgift som normalt registreras och uppgiften är av betydelse för bedömningen av din kreditvärdighet.

    Datainspektionen anser att följande inte gör uppgiften missvisande:

    • Din betalningsförsummelse har berott på glömska.
    • Du har gett någon som inte vanligtvis utför sådana uppdrag, till exempel en familjemedlem, i uppdrag att betala och han eller hon har inte har fullgjort sitt uppdrag.
    • Du har betalat skulden efter det att den noterade händelsen inträffade. När man bedömer om någon är kreditvärdig är det av betydelse att få veta inte bara att en skuld har betalats, utan också om den har betalats i rätt tid. Därför får uppgifter om betalningsanmärkningar finnas i registren även om du har betalat skulden efter det att anmärkningen noterades, till exempel efter ett utslag i mål om betalningsföreläggande.

    Bestämmelsen om rättelse gäller för alla kategorier av registrerade.

  • Hur gör jag för att få en betalningsanmärkning borttagen eller rättad?

    Om du anser att en uppgift som rör dig är oriktig eller missvisande ska du kontakta kreditupplysningsföretaget och begära rättelse. Företaget ska då skyndsamt utreda frågan.

    Visar det sig att uppgiften är felaktig ska företaget rätta uppgiften och underrätta alla som den senaste tolvmånadersperioden har fått den felaktiga uppgiften. Du ska också själv få reda på vilken rättelse som är gjord. En fysisk person ska på begäran även få information om vem som har tillställts en rättelse eller komplettering. Om den felaktiga uppgiften har publicerats i en tryckt skrift ska en rättelse föras in i ett följande nummer av skriften. Du måste vända dig till varje kreditupplysningsföretag för sig. Du behöver normalt bara vända dig till de rikstäckande kreditupplysningsföretagen.

    Om den felaktiga eller missvisande uppgiften har hämtats från Kronofogdemyndighetens register bör du i stället vända dig till Kronofogdemyndigheten för att få uppgiften rättad. Om Kronofogdemyndigheten rättar uppgiften kommer rättelsen att skickas med automatik till kreditupplysningsföretagen. Kronofogdemyndighetens beslut i rättelsefrågan kan överklagas till förvaltningsrätt.

    Läs mer hos Kronofogdemyndigheten

    Ett inkassoföretag som har orsakat en felaktig betalningsanmärkning ska enligt god inkassosed meddela felet till de rikstäckande kreditupplysningsföretagen.

    Om du inte är nöjd med en rättelse eller om kreditupplysningsföretaget efter utredning inte anser att någon rättelse behövs kan du vända dig till Datainspektionen. Vi gör då en bedömning av om ditt klagomål ska föranleda en särskild granskning av kreditupplysningsföretaget.